Artikel av Mikael Vasara publicerad 27 apr 2011 kl. 09.52:

Kajsa grytt - Boken om mig själv

Ulf Lundell lär ha sagt att konst är tröst. Kanske är det så - eller så är den bara en drivkraft för att synas? Det tänker jag när jag läser Kajsa Grytts bok om sig själv.
Boken om mig själv
Kajsa Grytt
Norstedts, 2011

"Boken om mig själv" handlar om hur en flicka sätter sig ned och lär sig lite ackord på sin gitarr, sätter ord till ackorden, känner att det flyter, ställer sig på darrande ben och sjunger på en scen. Jag tänker på hur jag en gång ville göra allt det där. Hur många är det inte som velat det, åtminstone i fantasin eller i sina dagdrömmar? För de flesta slutade drömmen där, men Kajsa Grytt lever den där rockstjärnedrömmen, dessutom har hon blivit terapeut också!

Kajsas bok handlar om henne, om hennes mors svek, hennes väg in i rockbranschen och om den vånda det innebär när man blir en föredetting som tillslut själv har svårt att motivera varför man ska fortsätta, när inte ens bolaget vill att man ska det.

Kajsa använder all sin talang - poesi, teater och frilansjournalistik. Men det blir svårt att få göra de där nya plattorna. När hon ska göra en skiva med texter från intagna på Färingsö och Hinseberg börjar bolaget fråga hur hon tror att de som skrivit texterna uppfattar skivan. Men det bekräftar vad jag alltid misstänkt: bolagen orkar inte lyssna på musik, de finns där för att de ska kunna ställa filosofiska frågor till artisterna.

Men hur det än är med allt så är det en underbart bra bok av en begåvad människa.