den svarta mjuka filmen luktar kyssar jag skriver kärleksdikter bakom hennes rygg men inte ens när pennan bryts hon lyssnar hellre till en låt med kent snö och slask därute september förlåt min vän filmen är 103 minuter vhs och superaudiokvalitet
mina krystade rim ger liv åt hennes lockar det fastnar konsonanter under hennes hår sängen gnäller smått för tyngden av oss båda hon undrar inte hur jag mår gatan har slocknat förlängesen september håll andan nu snart är det slut på poesi videon krystar att den vill hem
i filmen har en halvtimme passerat visar kvinnan hjärta mannen som gör slut och dikterna blir bara fler och flera knappt när hon somnat tar dom slut hon blinkar i sömnen jag ville bli stor poet levde smått i den drömmen september jo jag vet
tv:n visar scener där dom älskar kvinnan förlåter mannen för allt som hänt hon vaknar plötsligt av att någon skriker hon själv med pennan mellan sina revben nu blir det inga dikter mer jag ska bli stor poet och stå på scen september skitsamma jo jag vet det droppar ner på golvet hon dog för konsten
Navid Modiri, cornelis regerar fortfarande
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
