Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av William Butt
publicerad 12 okt 2004 kl. 11.32:
Journalister (!) har löst 58 av 63 sexmål
I ett eget handskrivet brev erkänner dottern att hon ljög för polisen, tingsrätten och hovrätten om att hennes pappa begått sexuella övergrepp på henne.
Det har hänt igen! Högsta Domstolen har beviljat resning för en incestdömd 47-årig pappa och en 69-åring som dömdes för att ha våldtagit 47-åringens dotter. I ett eget handskrivet brev erkänner dottern att hon ljög till polisen, tingsrätten och hovrätten om att hennes pappa begått sexuella övergrepp på henne. Vidare ljög hon om att hon tvingats jobba på en porrklubb som i dag visar sig inte ha existerat. Därutöver skulle, enligt hennes ursprungliga uppgifter, övergreppen ha skett under dagtid, men det är bevisat nu att hon var då i skolan och pappan var på sin arbetsplats. Praktist taget allting som flickan sade under hela processen som har kostat oss skattebetalare miljontals kronor var kanske lögn.. Och det vidrigaste är att hela rättsväsendet i sin naivitet gick på lögnerna! Var finns alla ni falska profeter som säger att unga tjejer inte ljuger om sexuella övergrepp?
Man kan tycka att den uppmärksammade resningen i incestmålet i Skåne är bevis på att vårt svenska rättsväsende är så himla duktigt att det kan rätta till fel. Vad som glöms i glädjen är dock två saker: (1) Att felet inte rättades till av rättsväsendet utan av massmedia genom Uppdrag Gransknings detektivarbete, och (2) att fallet sannolikt är ett av många som inte någonsin har rättats till. Ja - jag vet - nu tycker många av er att Billy Butt börjar tjata igen om det usla svenska rättsväsendet, men sanningen är att ju mer tid som går och ju mer resningar som beviljas i sexmål desto mera inser jag att jag har rätt! Jag har kritiserats för att ha påstått att jag genomskådat den svenska rättsbluffen, men Herregud när man tar del av fakta i det aktuella målet som varit föremål för resning kan man ju inte annat än konstatera att det hela handlat om en enda stor bluff som inte bara får rättsväsendets nissar att se ut som rena dumskallar utan också ha förstört livet för två oskyldiga män.
Låt mig nu dela upp detta mål i två delar. Först den delen som rör flickans lögner. Det är ju alldeles uppenbart nu att hon ljög från början till slut. Detta är numera bekräftat av henne själv. Varför hon ljög tycks inte ha framkommit och det kan hända att vi får svar på detta i den nya rättegången, men en sak är klar, nämligen att flickans fantasiberättelse knappast kan ha kontrollerats på ett korrekt sätt av polisutredarna vilken tar mig till del två som handlar om rättsväsendets slarv och inkompetens i och med att vuxna och erfarna poliser, åklagare och domstolsledamöter med all sin s.k. kompetens faktiskt "gick på" flickans bluffhistoria, ungefär som om en vuxen skulle tro på att tomten existerar! Ett exempel på slarvet jag talar om är att ingen tycks ha kontrollerat om övergreppen som påstods ha inträffat under dagtid hade kunnat inträffa om pappan var på sin arbetsplats och om flickan befann sig i skolan vid de tidpunkterna? Vidare hur kan det komma sig att polisen inte kontrollerade den påhittade porrklubb i Stockholm där flickan påstod att hon tvingades jobba? Det gjorde ju Uppdrag Gransknings redaktion och kom lätt fram till att det överhuvudtaget aldrig existerat någon sådan porrklubb! Lets face it - det hade polisen kunnat konstatera i fall utredaren hade tagit arslet ur vagnen och gjort sitt jobb!
Den incestdömde pappans advokat Tomas Nilsson uttryckte sig så här till TT i anslutning till HDs beslut om resning "det är ju helt enkelt ett tecken på att domstolarna saknar instrument för att med säkerhet avgöra vem som talar sanning och vem som ljuger. Hela det här ärendet visar ju att man saknar de verktyg som krävs för att göra en sådan prövning". Vem har då de "verktygen" som krävs? I det här och andra liknande fall på senare år har det visat sig vara vår journalistkår som sitter in med verktygen eftersom det alltid är journalister som genom grävande journalistik lyckas ta fram de omständigheter som juristerna misslyckas med. Vi har sett detta i fallet Joy Rahman, i fallet Yasser Askar och nu i det aktuella fallet. Dess emellan finns det åtskilliga andra fall som har resulterat i resningar och frikännanden på grund av journalisternas skickliga arbete. Frågan uppstår då huruvida vi ska lägga vår rättssäkerhet i händerna av lekmanna journalister istället för de utbildade juristerna vars uppgift det faktiskt är att värna om rättssäkerheten? Ska vi förvänta oss att massmedia tar på sig rollen som privatdetektiv för att städa upp rättsväsendets smuts? Det kan vi knappast och vi får inte glömma att polisen har mer resurser än medierna. Dessutom är det polisens uppgift att bedriva dessa utredningar med precis lika stor hänsyn till den tilltalade som till målsäganden (Europakonventionens artikel nr 6 om de mänskliga rättigheterna) .
I skrivandets stund känner jag till ett fall i Malmö där två, som jag bedömer, fullkomligt oskyldiga män snart skall infinna sig på anstalt, dömda för våldtäkt. Där är det lika tydligt att kvinnan ljugit som det är i det aktuella resningsfallet. Dessutom dömdes männen av samma hovrätt (Hovrätten för Skåne & Blekinge) Där har samma typ av klantiga misstag begåtts av utredare och domstolsledamöterna. Tingsrätten friade männen och hovrätten fällde dem - på exakt samma material! Deras enda chans nu är att något medium ger sig på målet såsom Uppdrag Granskning gjort i det aktuella resningsfallet.
Fallet i Skåne är nu den 63:e resning i sexualbrottmål sedan 1996. Siffran är den högsta i EU. Inget annat land har begått så många justitiemord i sexmål under samma period. Av de 63 fallen, har 58 stycken klarats upp av journalister och inte jurister. Jag tippar att siffran överstiger 100 fall innan året 2010.
Avslutningsvis låt mig en gång för alla klargöra att jag är övertygad om att det antal män som sitter oskyldigt dömda i sexualbrott är mycket färre än de offren som går utan upprättelse. Det finns alltså fler skyldiga våldtäktsmän som går fria än dem som sitter oskyldigt dömda. Men om vi vill leva i en fungerande rättssamhälle kan vi inte acceptera att en enda man sitter oskyldigt dömd. Jag kan återigen bara konstatera att vi inte lever i ett fungerande rättssamhälle.
William Butt, Musikproducent, Stockholm
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
