Du skulle aldrig använda droger, hälla frätande syra på barn eller förgifta vattendragen för miljoner människor. Det är vår högtstående moral och ett naggande samvete som stoppar de flesta välartade människor ifrån handlingar som skadar oss själva eller andra. Men om det placeras ett par snygga jeans mellan oss och handlingen försvinner moralen och samvetet lika snabbt som en vacker passform.
Eftersom jag spelar mycket squash har jag en överdimensionerad rumpa. Den är vacker i strilande månsken, men är tyvärr svår att passa in i ett par nya byxor. Hittar jag ett par byxor som passar, så använder jag dem intensivt tills grenen spricker. Det brukar hända efter ett halvår och då är det dags för att köpa nya brallor.
I veckan var det hög tid för shopping. För första gången fick min moral och jeanskonsumtion mötas, samtala och komma till ett gemensamt beslut. Denna gång så uteslöts plånboken i diskussionen och det landade i ett par ekologiska och rättvisemärkta, men dyra jeans.
För att producera billiga textilier krävs stora mängder vatten och kemikalier. Ett förhållande som tar död på hela samhällen. Textilindustrin använder allt rent vatten och släpper ut förgiftat vatten som gör det omöjligt att odla och det fördärvar dricksvattnet. I naturskyddsföreningens rapport, "Textilier med ett smutsigt förflutet", beskrivs en mycket allvarlig situation i de textilproducerande länderna. En industri som skulle kunna bidra med arbete och välstånd fördärvar grunden till allt liv - vattnet.
Vi lever i ett kemikaliesamhälle. När en genomsnittlig västerlänning är klar med sin morgontoalett, så har han konfronterats med 126 olika kemikalier. Följderna är till viss del kända och det gör att ingen kan påstå att vi lever i ett förnuftssamhälle. Cancer, fortplantningsproblem, fosterskador, luftvägssjukdomar och neurologiska utvecklingsstörningar är effekter vi accepterar för att värna vår konsumtionsbaserade livsstil.
Det som gör mig förbannad är att jag inte är friskriven trots mina dyra jeans. Gifterna vi släpper ut cirkulerar i luften och i våra vattendrag och kan lika gärna drabba moraliskt högtstående människor, som en samvetslös textilinköpare. Men jag förtjänar i alla fall en stilla applåd för att jag har visat textilmarknaden att det finns en efterfrågan på produkter som inte fördärvar samhällen och ger justa jobb till lokalbefolkningen. En insats som klär min överdimensionerade rumpa.
Hampus Engqvist, Rödvinssocialist
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
