Hans plågade bruna ögon tittade långt efter mig, fram till sjukhusets entre. Jag vände mig om och tittade på honom. Våra blickar möttes som i en lång avskedskyss. Sköterskan ledde i väg honom, min älskade hund. Kanske var det allra sista gången jag såg honom vid liv. Den sorgen jag kände just då, den går bara inte att beskriva...
Susanne Strömstedt, Poetissa, nyss utkommen med
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Birgitta Stiefler