Innan jag behandlar fenomenet, eller rättare sagt "fiaskot", Androla vill jag säga att jag blev lite sur när Ola slog ut Caracola. Ett steg till mot finalen förtjänade Lasse Lingmans tjejer. Okej Olas låt var ett snäpp starkare än Caracolas, men tjejerna är bättre artister. Att Ola slog ut dem berodde endast på att han har hunnit skaffa fans tack vare sin tid i Idol medan Caracola har fått slita för varje fan. Lycka till nästa, år Emelie, Frida och Emma, ni är unga och har tiden framför er! Att Ola senare blev utslagen av Sibel hade vilken idiot som helst kunnat förutse. Ola var som alla andra unga Idolkillar medan Sibel var enastående och hade en kanonlåt. Förra veckan jämförde jag Sibel med Irlands "Dana" som 1970 vann hela Eurovision. Tänk om en sådan liten tjej skulle kunna vända på hela Eurovision och få tävlingen tillbaka till en sångtävling istället för den showtävling den har blivit sedan man släppte in hela Östblocket. Men dessvärre kommer Sibel, trots sin fantastiska låt, inte att ha en chans mot Charlotte Perelli med sin "Hero".
Nu till kvällens stora fiasko:
Man kan komma med alla möjliga förklaringar om varför Androla, d.v.s. Carola och Andreas Johnsson, slogs ut ur andra chansen och det har flera artistkollegor redan gjort. Till Aftonbladet säger Anna Book att hon tror att "folk vill ha nytt blod". Richard Herrey säger att Carola var med i Melodifestivalen "för snart efter förra gången" och Charlotte Perelli säger att det har "inte varit Carola och Andreas Johnssons år". Alla dessa förklaringar är typiska "musikerförklaringar", och hittills är det bara Lasse Holm och Bert Karlsson som sagt sanningen vilken är att låten inte höll måttet och det var därför svenska folket inte röstade på den. Jag kan säga en sak som jag vet att nästan alla skivbolagsdirektörer och musikproducenter runt om i världen skulle hålla med om, nämligen att en del framgångsrika artister kan vara riktiga korkskallar. Jag vill inte kalla Carola för korkskalle, men någonting är fel med fröken Häggkvists sätt att välja låter och jag håller med Bert Karlsson när han säger att hon behöver en rådgivare. Men den som tror att Carolas karriär är över har fel. Hon kommer att stiga ur dessa ruiner snabbt som sjutton och göra dundercomeback. Låt mig avslutningsvis säga så här: Om de hade haft en riktigt Bobby Ljunggren-hit istället för den mediokra låten de sjöng hade Androla kunnat vinna hela Melodifestivalen.
Jag visste att Nordman skulle slå ut Androla, för Nordmans låt var helt enkelt bättre. Frågan är om Nordman, som är så himla populära i stugorna, kan slå ut starka artister som BWO, Charlotte Perelli, Linda Bengtzing och enastående nykomlingar som Rongedal. Det återstår att se. Lycka till Mats och Håkan säger jag!
Att Sussie Tapper skulle slå ut Thérèse Andersson hade jag inte förväntat mig. Thérèse låt var starkare även om rösten svek ibland, men efter att Sussie hade sjungit sin låt för tredje gången i teve började den fastna. Men fråga vem som helst i musikbranschen, särskilt Bobby Ljunggren som skrivit låten, så kan de tala om att det hjälper inte att en låt fastnar på den tredje lyssningen. I Melodifestivalen måste den fastna vid första lyssningen.
E-Type och the Poodles vill jag inte ens kommentera förutom att säga att låten var "sådär", men att Poodles sångare är enastående, vilket gör att man undrar varför man behövde E-Type? Precis som Androla fungerade inte kombinationen.
Nu måste jag be om ursäkt till tre personer:
Först Bobby Ljunggren och Henke Wikström. Nu har jag hört originaldemot på "Jag saknar dig ibland" och jag måste säga att det var Ainbusks urusla skitframförande som gjorde att jag kallade den för Bobbys sämsta låt. Det ironiska är att även när Kristian Luuk sjöng den i Andra Chansen med sin förskräckliga röst kunde man begripa att det var en stark ballad som helt enkelt förstörts av Josefin Nilssons urusla sång! Sorry Bobby & Henke! Den andra jag ska be om ursäkt är Björn Gustavsson, för att jag i förra veckans recension påstod att han inte var ett dugg rolig. Jag syftade på hans supande på scen som jag upplevde som stötande, men - ni som läste förra veckans artikel vet att jag var i Lettland och såg sändningen på internet via bredband som i Riga inte är den snabbaste. Precis under Björns framträdande hackade bredbandet lite då och då så att jag inte uppfattade att det hela var ett skämt. Jag ber om ursäkt för detta.
Men det roligaste i andra chansen var onekligen Lasse Berghagen som "Number One" och Anna Book som "Rosa Klebb" (ur Bondfilmen Guldfeber) Till och med Luuk var rolig i det inslaget. Jag skrattar fortfarande - men det gör inte Carola. Men, vadå, komigen Carola - du är fortfarande Sverige bästa schlagersångerska! Lyssna på Bert - skaffa en rådgivare och se till att nästa låt är en hit.
Och Du Andreas, bye bye Johnsson bye bye.
Vi ses i Globen. Jag tippar följande ordning:
Vinnaren - Charlotte Perelli eller Rongedal 3:a - BWO, Sanna Nielsen eller Nordman 6:a - Sibel eller Linda Bengtzing 8:a - Amy Diamond eller Christer Sjögren 10:a - Frida, Featuring Headline
Må den bästa låten vinna - men för Guds skulle svenska folket se till att ni röstar klokt och inte enligt jantelagen. Det påstås att ni gjorde det när det gäller Carola!
William Butt, Musikproducent, Stockholm
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
