 |
Artikel
av Johan Staël von Holstein
publicerad 10 apr 2012 kl. 06.01:
Jan Emanuel ljuger och förtalar
"Slutligen, jag är gammal nog att, precis som min vän Fredrik Ljungberg, själv bestämma när, var och hur jag skall avsluta min karriär och det skall ingen annan jävel lägga sig i. Det är mitt liv!"
Det är med en fantastisk tydlighet Jan Emanuel Johansson visar att han är socialist och skolad i den Svenska Socialdemokratin, då han väl förvaltar den långa traditionen av lögner, förtal och undanflykter i sin argumentation (Jan Emanuel: "Jag är stolt entreprenör").
Det tog honom tre dagar och en PR-byrå för att svara på mina mycket enkla ifrågasättanden. Utan att förneka vare sig mutor, svågerpolitik eller korruption, var hans enda svar att ta till nävarna. Som vi sa när vi var små (och som i Magnus Ugglas "IQ"), "där hjärnan tar slut där tar nävarna vid...".
Eftersom jag har en hjärna, svarade jag till Sourzes redaktion, med det här inlägget, efter tre minuter (ankom fredag 6 april 19.35, red anm), och jag svarar med respons på de påståenden som kastats ut. Men låt mig först upprepa mina frågeställningar:
a)Jag har under mina snart 20 år som entreprenör och 30 år som arbetare/företagsledare aldrig hört talas om någon som tar ut 30 miljoner kronor ur sitt bolag på ett år? Till vad har dessa pengar behövts/används? Har någon annan hört talas om något liknande?
b)Svenska bolag visar en genomsnittlig vinst på sex procent. Jan Emanuels genererar 33 procent! Det är en extremt hög vinst.
Man kan förstå det, om det handlar om ett bolag som Apple, där man älskar designen och levererar världens bästa teknologi. Men det är betydligt svårare att förstå när kunderna är supermissnöjda, och kontrollerande instanser hittar mängder med brister på alla områden. När det sedan handlar om utsatta människor i en svår situation, gör det åtminstone mig illa mående, ungefär som när Röda Korsets kommunikationschef försnillade pengar.
c) Att en person som helt utan erfarenhet och utbildning, men med politisk bakgrund, vinner den ena offentliga upphandlingen i det ena socialdemokratiska distriktet efter det andra, i konkurrens med utbildade, skolade, erfarna konkurrenter, med nöjda kunder.
Är det bara jag som skulle vilja ha svar?
Att hävda att jag skulle misskreditera en entreprenör är nog ett så sjukt påstående att alla som läser det skrattar, till och med sossarna, som vet vem jag är. Få har kämpat så hårt för entreprenörskap och entreprenörer som jag, och ingen beundrar dem mer - om de har rent mjöl i påsen. Knarklangare, traffickinghallickar och vapensmugglare är också entreprenörer, men jag kan inte förakta någon mer än dem.
Nu till Jan Emanuels påhopp:
1) Jag har aldrig försatt något bolag i konkurs! Kan någon nämna något? Om Jan Emanuel syftar på Icon Sverige AB, så lämnade jag Sverige under 1996 med ansvar för övriga länder. Jag sålde alla mina aktier och lämnade koncernen hösten 1999, och om jag inte missminner mig gick det svenska bolaget i konkurs 2002. Jan Emanuel, aldrig, inte ett enda bolag!
2) Visst finns det de som förlorat pengar på mig, men betydligt fler Svenskar som tjänat pengar! Bland annat är Icon Medialab statliga Industrifondens bästa investering någonsin. När jag lämnade Icon 1999 stod kursen i 130 kronor, bottennoteringen, hösten 1998 var 8 kronor. Nej, jag känner ingen skuld.
3) Jag tycker inte att mediedrevet är slitsamt. Det är en livskamp jag frivilligt åtagit mig, att kämpa mot den socialistiska, lögnaktiga och korrumperade journalistkåren. Och så ensam jag är, så länge jag lever, skall jag se den i vitögat och bespotta den med det förakt den förtjänar.
4) Om en Kines jobbar 12 timmar för en tiondel av vad vi svenskar gör på sex, sju, är vi då överbetalda? Eller är det så att vi nio miljoner svenskar har rätt och 1,3 miljarder kineser omedelbart måste höja sina löner till vår nivå? Wake up ,för fan! Er sosseidioti håller på att köra hela Europa i graven!
5) Det finns egentligen inga sossar. Inga äkta sossar! Alla är bara lurade av sådant svammel som din PR-byrå tagit fram.
6) De enda som blivit arbetslösa på grund av mig är de som varit anställda i bolag jag konkurrerat ut. I övrigt har jag skapat över tusen jobb i Sverige, mer eller mindre bestående. En arbetslös kostar staten 300 000 kronor om året, det gör att staten på ett år dragit in 300 miljoner på de jag sysselsatt. Med andra ord rör det sig om miljardintäkter till samhället.
Slutligen, jag är gammal nog att, precis som min vän Fredrik Ljungberg, själv bestämma när, var och hur jag skall avsluta min karriär och det skall ingen annan jävel lägga sig i. Det är mitt liv! Jag tar personligt ansvar! Och till skillnad från sossar är jag FRI att bestämma över mitt liv.
|
