Skriv idag om: Ulf Kristersson och jobbkraven | Norges rätt dela ut Nobelpris | SJ-sträckan Göteborg-Malmö Börja här!
Artikel
av Anki Sandberg
publicerad 24 mar 2010 kl. 09.27:
Anki Sandberg, Förbundsordförande Riksförbundet Attention
Jan Björklund blundar för barn med särskilda behov
Utbildningsminister Jan Björklund har framgångsrikt drivit krav på mer ordning i skolan, högre krav på elevernas kunskaper och tidigare betyg. Däremot har han varit väldigt tyst när det gäller barn med psykisk ohälsa och funktionshinder.
Trots allt tal om en skola för alla, så far många barn illa när de går i skolan. De får vare sig rätt undervisning eller hjälp med att leva upp till de sociala kraven, vilket resulterar i ideliga misslyckanden. I värsta fall grundläggs ett livslångt utanförskap och dålig självtillit.
Barn med ADHD, Aspergers och Tourettes syndrom (neuropsykiatriska funktionshinder, red anm), utgör en stor andel av dessa barn. Många elever med denna problematik lämnar skolan med raserat självförtroende och stora kunskapsluckor. Därmed är de dåligt rustade för en framtid i kunskapssamhället.
Många familjer tvingas leva i det kaos som uppstår när barnen inte får det stöd och den hjälp som de borde få av skolan. En problematisk skolgång med utanförskap, mobbning och avsaknad av rätt stöd och hjälp leder till psykisk ohälsa hos både barn och föräldrar. När barnen inte klarar av skolan hotar skolk, droger och kriminalitet. Det lidande som detta förorsakar är kostsamt både för berörda familjer och samhället.
Riksförbundet Attention har under lång tid uppmärksammat den tröstlösa kamp som föräldrarna tvingas utkämpa för att deras barn skall få adekvat hjälp. Attention har arbetat för att det ska bli fler speciallärare och för att övriga lärare ska få mer kunskap om specialpedagogik. Attention har gjort undersökningar både bland medlemmar och bland lärare som bekräftar bristerna, men responsen från utbildningsmyndigheter och politiker har hittills varit ljum.
Detta kan fortgå för att barn inte tas på tillräckligt stort allvar och saknar lagstadgade rättigheter om en fungerande skolgång. Vi kräver därför att ansvariga ska:
1.Initiera en bred diskussion om etik och bemötande av personer med psykisk ohälsa eller funktionshinder inom skolan. Bristen på förståelse och insikt om den egna okunskapen hos många anställda skapar konflikter och gör bördan extra tung för de berörda.
2. Investera i kompetensutveckling, så att skolans personal inser sitt ansvar för elever med neuropsykiatriska funktionshinder - de finns i varje klass - samt får de verktyg som behövs för att anpassa det pedagogiska arbetet efter barn med dessa funktionshinder.
3. Ställa nya och högre krav på de specialpedagogiska insatser som används. Läromedlen ska anpassas till det individuella barnet, assistenter ska ha adekvat utbildning och personlig lämplighet - annars är pengarna bortkastade.
4. Förbättra samverkan med föräldrarna genom snabb och kontinuerlig information om hur de kan bidra till en bättre skolsituation för sina barn. När situationen urartat och barnen blivit så kallade "hemmasittare" eller utövar våld, behöver föräldrarna både handledning och avlastning.
5. Främja effektivare samverkan mellan skola, elevhälsa, BUP med flera inblandade så att resurserna utnyttjas effektivt. Inför gärna en "lots" som kan koordinera processen.
6. Skärp lagstiftningen så att a) kommunen blir skyldig att ge de barn som behöver det extra stöd, så att även funktionshindrade elever får en kvalitetssäkrad skolgång och kan nå undervisningsmålen b) det införs plikt för personal inom skola och elevhälsa att anmäla (likt Lex Maria) om elever inte får den omsorg, tillsyn, stöd och hjälp i skolan som han eller hon är berättigad till c) den skola som inte fullgjort sina skyldigheter kan åläggas att ge adekvat stöd och om så inte sker, bötfällas eller betala skadestånd.
Åtgärder behöver sättas in på både nationell, lokal och individuell nivå. Varje enskild skola kan göra sitt, men här krävs också ett engagemang från regeringen för att även barn med psykisk ohälsa och funktionshinder ska kunna nå kunskapsmålen och lämna skolan utan kraschad självkänsla.
Riksförbundet Attention är en intresseorganisation för människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Vi arbetar för att de barn, ungdomar och vuxna som finns bakom diagnoserna ska få det stöd som de behöver och bli bemötta med respekt. Förbundet har 51 lokala föreningar och 10 500 medlemmar.
