Jag går runt Saturnus ringar sätter mig på kanten blickar ut mot ett mörker utan slut bara jag och evigheten
Du - en Galio på äventyr i en galax ljusår ifrån Orion du spänner din pilbåge och svingar ditt svärd en himlens härskare på ett segertåg längs vintergatan tänder stjärna efter stjärna
Du sköt iväg en pil tvärs igenom universum den träffade mig rakt i hjärtat
Innan var jag lyckligt ovetandes om din existens bland de Galileiska månarna
Du lägrade både Artemis och Eos men ditt hjärta tillhörde Venus lufthavet det brusande upproriska underströmmar i mitt förnuft siktar av misstag fyrar av min projektil
För mig du numer är en slocknad Nova för dig jag kanske alltid varit
Din stjärnbild en befästelse på mitt himlavalv en himlakropp som för evigt minner om dig
Ett scenario för smärtsamt att beskåda min själ en tung meteor slungas oförbehållsamt ut i världsalltet utan skyddsnät
Orion - att aldrig få dra fingrarna genom dina blonda lockar silverblänk i ögonvrån kaskader av kristaller dalar sakta ett ordensregn som når jorden och blir till porlande bäckar
Linda Garbén, kämpar för lika vård oavsett genus eller funktionshinder
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Minna Jonsson