Det känns som verklighetens mörka sidor lurar bakom mig och jag måste överväga varje steg för att inte dess krafter ska fånga mig. Ständigt matas jag med negativa siffror och prognoser inom mitt område. Som kanske bekant är det arbetslöshet för ekonomer och det blir inte bättre, för det ska tydligen se likadant ut 2010 (SCB).
Med den hårda konkurrens om jobben för nyutexaminerade ekonomer som råder har det blivit allt viktigare att läsa på "rätt" universitet. Det ska tydligen vara de stora universiteten som gäller som Lund, Stockholm, Uppsala, Linköping, Chalmers etc. Även om man kanske får en bättre utbildning på en mindre högskola som har nya och annorlunda idéer, så värderas utbildningarna där inte lika högt.
Det jag inte heller förstår att är varför inte utbildning och arbetsmarknad anpassas efter varandra. Varför får högskolor och universitetet utbilda så många ekonomer som de faktiskt gör. Så som det ser ut nu, får högskolorna pengar för varje studerande och för varje tenta som klaras. Så ju fler studenter ju mer pengar för högskolan. Det är populärt att bli ekonom och detta utnyttjar högskolorna för att få in mer pengar. Inte för att det behövs fler personer med en ekonomisk utbildning. För det gör det ju tydligen inte.
Samtidigt som AMS med siffror från SCB ser ickebehovet av ekonomer, så kan man läsa på högskolornas egna hemsidor att arbetsmarknaden för ekonomer ser god ut. Unga människor luras att låna pengar till vad de tror är en investering i framtiden. Utbildningar måste svara för arbetsmarkandens behov, inte högskolornas behov av pengar. Det kan inte vara i samhällets intresse att utbilda människor till arbetslöshet. Detta är något för dagens politiker att ändra på.
Det som ger mig lite hopp är att jag i alla fall har valt att profilera mig. Förutom det uppfyller jag alla krav för att bli en arbetslös ekonom.
Martin Andersson, ekonomstudent
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
