Malin Michea beskriver hur hon lämnar feministerna. Denna krympande skara av patetiska, bittra kvinnor som märker ord och klär sig i säckiga bruna tröjor. Jag blev så inspirerad av Malins träffsäkra analys av allt det taffliga som feminismen står för (den verkar i huvudsak gå ut på att bära sina egna matkassar iklädd fotriktiga skor, samt föda barn som man inte tar hand om). Så jag bestämde mig för att gå steget längre; jag tänker inte bara lämna feminismen, jag tänker joina de mulliga mansgrisarna (det vill säga patriarkatet - liten ordförklaring om någon ännu icke utrotad feminist skulle råka läsa det här).
Jag tycker det är lite visionslöst att bara lämna feminismen sådär utan att gå med i någon annan klubb för inbördes beundran. Och i likhet med Malin vill man ju gärna tillhöra den vinnande sidan.
Som medlem i undercover-föreningen mulliga mansgrisars klubb (vi finns inte officiellt utan bara inofficiellt och vi för aldrig några debatter i offentligheten) kommer jag att bli så otroligt mycket friare än Malin. Jag kan
- förbehålla mig rätten att ha minst 20 kilos övervikt själv och ändå en massa synpunkter på motsatta könets brist på smalhet - slippa operera mig någonstans men ändå få klämma på stadiga silikonbröst - tjäna dubbelt så mycket som en del andra kvinnor trots att jag är hälften så kompetent, men jag spelar golf med chefen - misslyckas på jobbet några gånger, men ändå få ett nytt sådär "oss grabbar emellan" - med ett snett leende och politiskt korrekt tonfall säga "om en kvinna väljer att vara prostituerad måste vi självklart respektera hennes val" och inombords garva ihjäl mig åt feministerna som kippar efter andan när jag konsekvent tittar dem på bysten under hela diskussionen - eftersom jag tjänar så mycket pengar kan jag betala mina egna restaurang - notor och eventuellt bjuda Malins likar (det vill säga sådana som låter sig bjudas) ibland när jag har lust att knulla - skita i att åka buss över huvudtaget - för jag har råd med bil. Då behöver jag inte heller ställa mig upp för några fruntimmer - Skaffa massor av barn och låta någon annan ta hand om dem utan att någon säger att jag är en dålig förälder - Gå klädd i bylsiga tröjor och fotriktiga sandaler medan min moatjé trippar i något obekvämt åtsittande men snyggt - Köpa så många porrfilmer jag vill eftersom jag tycker att det är så många duktiga skådisar i de filmerna (ungefär lika många som bra skribenter i Slitz i alla fall) - sluta låtsas att jag aldrig pruttar eller rapar eller har några andra kroppstömningar - få säga "Har du mens eller?" i ett deltagande tonfall till en rättmätigt upprörd kvinna - Alltid vara korrekt mot kvinnor i officiella sammanhang och sedan snacka så mycket skit jag bara kan i herrbastun, speciellt om de kvinnor som är duktiga. På det sättet säkerställer jag att ingen lättpåverkar mes får för sig att promota någon duktig tjej.
Ja, så här i inspirationens hetta har jag säkert glömt en hel del fördelar, men fasiken vad kul det ska bli. Grabbar - here I come! Jag ska lära er allt jag kan om feministerna så att vi kan slå dem med deras egna vapen eller rättare sagt fortsätta att skaka av oss dem på samma smidiga sätt som vi gjort hittills. Bittra, fula, feta, misslyckade i fotriktiga skor och bylsiga tröjor har de inte en chans!
Anna Linusson, friare kan man inte bli
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Michael Lundahl
