 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Fadde Darwich
publicerad 17 jan 2007 kl. 11.21:
Jag gjorde bort mig i skolan
"Häromdagen besökte jag min hemkommun Tyresö, där jag bodde i drygt 25 år. En vanlig Stockholmsförort som är väldigt vacker. Varje gång jag kommer dit så väcks det många minnen, den här gången minnena från den tiden då jag gick i grundskolan."
Häromdagen besökte jag min hemkommun Tyresö, där jag bodde i drygt 25 år. En vanlig Stockholmsförort som är väldigt vacker. Varje gång jag kommer dit så väcks det många minnen, den här gången minnena från den tiden då jag gick i grundskolan. Vad enkelt och bekvämt allting var då! Den enda skyldigheten man hade var att gå upp på morgonen och gå till skolan. Längtan till fotbollsträningarna efter skolan, mammas hemlagade mat, veckopengen, umgås med kompisarna och busa. Det var tider det. Inte behövde man tänka på att vänta på löningsdagen eller att gå på viktiga möten, (förutom det antal kvartssamtal jag fick genomlida).
En händelse som jag speciellt kommer att tänka på var när jag började i min klass, i 5:an. Vi var nyinflyttade i Sverige. Vi skulle ha klassfest, och den skulle börja klockan halv sju. Vi fick dessutom en extra sovmorgon den här dagen pga det. Jag klev upp kl 05.00 den morgonen, åt min frukost, stoppade min stora påse med ostbågar och en Fantaflaska i en konsumkasse och gick till skolan vid sextiden för att vara i god tid till klassfesten.
Väl framme i skolan så tyckte jag att det var väl tomt med folk på skolområdet! Jag väntade och väntade, men ingen dök upp! Jag bestämde mig för att gå tillbaka hem och på vägen gick jag förbi en klasskompis, som bodde bara ett stenkast från mig, och ringde på dörren. Han öppnade dörren efter ett tag gäspande och frågade varför jag var uppe så tidigt.
"Skulle vi inte ha klassfest klockan halv sju?" frågade jag.
"Jo, men det är på kvällen", svarade han och skrattade till. "Det är därför vi har sovmorgon och inte börjar förrän 08.50", tillade han med ett leende.
"Jaha, då går jag hem igen och väntar tills vi börjar" svarade jag och sade hejdå.
Generad gick jag sakta hemåt. När jag kom hem igen frågade mamma "Blev det ingen klassfest?"
"Det var halv sju på kvällen!", svarade jag.
Ni kan gissa vad den första lektionstimmen handlade om den här morgonen! Kul var det i alla fall, även om jag skämdes lite. Det var ju ändå något nytt för mig med klassfest i skolan. Det hade vi inte där jag kommer ifrån. Jag missade iallafall inte klassfesten, som jag minns än idag.
|
