Jag skrev häromdagen en artikel med den lätt provocerande rubriken "Ge oss ett eget Christiania". Jag antar att det är den artikeln Lennart Ekman (nej, vi är inte släkt vad jag vet) refererar till i sin artikel " Christiania - Kanske sista stegen mot döden.".
Jag är beredd att till viss del omvärdera mitt eget ställningstagande.
Trots att Christiania officiellt tar avstånd från bl a tunga droger, våld och mc-gäng verkar det som om verkligheten ser annorlunda ut trots allt. Det är i alla fall den slutsatsen jag kan dra genom att läsa dels Lennarts artikel, dels en del andra kommentarer till min artikel.
Min artikel bygger i stort sett på två olika källor; ett reportage om kulturlivet i Christiania i TV-programmet Kobra samt Christianias officiella webbplats http://www.christiania.org.
Den informationen jag fick från de båda källorna gjorde att jag fick en överlag positiv bild till fristaden som jag tidigare inte hade haft. Men om jag nu ska tro på Lennart och en del av övriga kommentarer så har de fortfarande stora problem med kriminalitet och tunga droger - vilket jag givetvis inte kan, vill eller bör försvara.
Och när det gäller droger så är det tydligen så att Christiania är så oehört intimt förknippat med droger att även när man som jag fokuserar på det demokratiska och kulturella i Christiania så blir man utmålad som haschflummare, drogromantiker m.m. Nästan alla kommentarer behandlar droger. Sourze har t.o.m valt att illustrera min artikel med ett marijuanalöv. Inte en kommentar handlar om det som min artikel fokuserade på, nämligen frihetsbegreppet och demokratin.
När jag lite provocerande skriver att jag vill ha ett svenskt Christiania så menar jag inte en fristad där tung droghandel och kriminalitet flödar fritt. Jag menar heller inte ett samhälle där 14-åringar går ner sig i knarkträsket. Jag utgick ifrån en annan bild som ges av Christiania och som kanske bara finns i teorin - man måste ibland få kosta på sig att vara lite utopisk.
Jag bygger mina tankar på ett samhälle där direktdemokrati fungerar, ett samhälle där kreativitet och kultur flödar, ett samhälle med rättvisa och tolerans, ett samhälle där individens frihet är stor (utan att skada andra individer eller inkränkta på andra människors frihet). Men även ett samhälle där du inte betraktas som en kriminell för att du målar grafitti på en ful tegelmur eller röker lite marijuana (och, nej, jag är ingen "haschflummare" själv. Använder inga droger - förutom kaffe och snus - har aldrig gjort det och har inga planer på att göra det.)
Christianias officiella ståndpunkt där fristaden är "Based on an idea of as much freedom and as much power to the individual as possible" är fortfarande en förbannat vacker tanke.
Daniel Ekman, för frihet
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Magdalena Klinga
