Jag - en före detta missbrukare - berättar

Jag vill här försöka ge en bild av varför kristen behandling för missbrukare är ett fullgott alternativ. Men först måste jag lägga en grund med min egen vittnesbörd.

Jag heter Hasse och missbrukade tunga droger i över 30 år. Från och med den 17/9 -96 har jag varit fullständigt fri. Jag är i dag 53 år.

Som så många 40-talister med mig hade jag kristendomsundervisning i skolan. Jag gillade berättelserna från Nya Testamentete i Bibeln, och jag hade inga problem med om Jesus fanns. Mitt problem var av en annan art. Här botade Jesus en lam man och sade: "Ta din säng och gå" slut citat. Jag tyckte mest synd om den här mannen som äntligen hade fått bli frisk och sen skulle behöva gå och släpa på en tung säng i öknen.

Sen fanns det en sak till hemma som var helig. Min mor och jag talade alltid ut med varandra och bad varandra om förlåtelse.

Som dom flesta missbrukare hade jag en mycket trasig barndom med skilsmässor, jag blev misshandlad och utsatt för sexövergrepp. I dag är det så vanligt så det behöver vi inte fastna vid.

Jag började äta piller från morsans burkar som 12-13-åring. Vi bodde i Helsingborg och snart började resorna med färjorna till Helsingör att ta fart. En företeelse i Helsingborg där ungdomarna tidigt börjar dricka alkohol.

Sen kom "flower power"-rörelsen i Helsingborg i mitten av 60-talet. Det var tyska hippies som tältade i parken vid Kärnan som hade med sig hasch. Vi började snart själva åka till Danmark där vi införskaffade både hasch och LSD.

Så småningom började vi åka till diskotek i Köpenhamn, speciellt en club som hette Star Club. Där såldes den spanska bantartabletten Preludin, som är centralstimulantiv.

Till Malmö kom det amerikanska desertörer från Vietnam och dom hade med sig opium som vi injicerade. Då började B-hepatit dyka upp. En gulsot som även kallas kanylsot.

Nästa drog som blev aktuell var morfinbas. Ett brunt pulver som löstes med citronsyra och sen injicerades. Även små vita tabletter som benämndes "tabbisar" tog samma väg in i armvecket. I början av 70-talet drogs jag till Stockholm och började använda Fenmetralin-hydroklorid som är den verksamma beståndsdelen i Preludintabletterna. Det var en mycket populärt preparat som smugglades in i Sverige av dåtidens store knarkkung i Europa, Karl Pausck, och hans två chaufförer. Sen kom amfetaminet. Ett preparat som är långt enklare och billigare än att framtsälla än Fenmetralinet. I början kom det från Ungern och såldes i en del grönsaksbutiker i Stockholm. I Malmö kom det i svartgula kapslar som gick under benämningen AIK:are.

Mitt intåg i den kriminella världen gick via porrklubbar, bastuklubbar. Jag kom in i en perverterad värld med porrfilmer, stora gruppsexpartyn och umgicks bara med bögar, lesbiska, transvestiter, pedofiler och så vidare. Jag märkte inte hur livet blev mer och mer perverterat. Efter flera fängelsevistelser, rån, stölder, narkotikabrott och dråpförsök blev jag 1989 smittad med HIV. AIDS-diagnos fick jag 1993 och 1996, i augusti, var jag hos mina infektionsläkare och fick besked att jag skulle dö om cirka två månader. Det fanns varken sjukvård eller mediciner som kunde rädda mig som jag höll på. Livet var slut och över. Jag bodde på Skarpnäcks härbärge och kläderna jag hade på kroppen hade jag fått där.

Eftersom jag blev frälst, tog emot Jesus i mitt liv, 1985, så fanns det någonting som fick mig att gå in till diakonissan i Klara kyrka i augusti 1996. Jag berättade att jag skulle dö om två månader och ville be Jesus om förlåtelse.

Då fick jag ett informationsblad om Josua Mans Rehab i Gamleby.

Jag vill nämna att jag under missbruksår provat alla slags behandlingsformer. Ungdomsvårdsskola, barnpsykologer, mentalsjukhus, fängelser, samtalsterapi, transaktionsanalys, med mera. Men inget hade så långt hjälpt.

Så 17 september 1996 kom jag till Gamleby. Jag hade också börjat äta den nya bromsmedicinen som då lanserades. Men mitt hjärta bara längtade efter ett fullständigt helande och fullständig befrielse. Men jag blev sämre och låg flera gånger insalgd på medicinkliniken i Västervik.

Jag tyckte jag gjorde allt rätt. Jag lydde personalen på behandlingshemmet, jag läste Bibeln och jag bad. Jag ropade verkligen till Gud!

Så efter någon tid upplevde jag ett direkt tilltal i mitt inre att göra upp med mitt samvete. Jag fick ett behov att sluta skylla på andra och ta itu med vad jag själv ställt till med. Mitt samvete var tyngt av skam och betryck efter 30 års missbruk och jag förstod att drogandet endast var ett behov att döva samvetet.

Jag förstod också att jag aldrig skulle kunna känna tillfredsställselse med ett så kallat Svensson-liv så länge samvetet plågade mig nu när jag var avgiftad och nykter.

Samtidigt blev jag sämre i min AIDS-diagnos.

Så i mina själavårdssamtal började jag rensa ut mitt samvete. Jag tog det jag skämdes mest över först. I det första samtalet som höll på ett par timmar så fortsatte jag ösa upp ur mitt inre. Händelse efter händelse, detalj för detalj. Jag bekände punkt för punkt som synd och utelämnade inget som kom upp i mitt medvetande. Mellan själavårdssamtalen hade jag med mig ett A4-block där jag skrev ner allt som dök upp. Ju mer jag tog upp ju mer kom jag ihåg. Och så här höll det på en tid. Tills en dag då jag kände att någonting släppte i mitt hjärta. Mitt samvete blev rent och jag fick fullständig frid med mig själv, mitt samvete och med Gud. Och här hände också ett mirakel. Jag åkte upp till Danderyds sjukhus och tog prover, och se, immunförsvaret hade börjat repa sig, och alla värden steg i positiv riktning. Vad hade hänt? Ja, i 1:a Johannes brev kap 1 vers 9 i Bibeln står det så här: "Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och _renar oss från all orättfärdighet_."

Det finns alltså andliga principer och lagar som styr oss människor till både ande, själ och kropp.

Och för Dig som inte känner till detta vill jag nu lägga en mycket enkel grund. Jag utger mig inte för att vara bibellärare men vill försöka att på ett kortfattat sätt förklara bibeln, Jesus och kopplingen till oss människor.

Gamla testamentet i Bibeln är Israels hitsoriebok. Om du säger att det inte är sant så är det samma sak som om en jude säger att vår svenska historiebok är påhittad och att vikingarna och våra gamla kungar bara är en saga.

Hela Gamla Testamentet berättar om Israels folk som Guds utvalda och om hur dom gör uppror hela tiden. Det som kallas lagen blir grund för vår svenska lagbok. Man bär omkring på 10 Guds bud i något som kallas för förbundsarken genom hela historien och så småningom bygger man ett tempel och ställer där in arken. Templet består av tre rum. En yttre förgård, en inre förgård och det innersta rummet som kallas för det allra heligaste. Här står förbundsarken och där får bara översteprästen gå in en gång per år för att be om förlåtelse för hela folket. Där hänger ett draperi för ingången som kallas för förlåten. Men Gud såg att människorna inte klarade att leva upp till lagen så därför sänder Han sin egen enfödde son Jesus. Gud kommer alltså till jorden i människogestalt för att försona mänskligheten med sig själv. Och nu kommer vi till nyckelpunkten i den kristnes liv och det viktigaste i den kristna behandlingen: försoning och förlåtelse. Det står att när Jesus dog på korset och ropade "Det är fullbordat" så brast förlåten uppifrån och ända ner och det öppnades upp mellan Gud och människan. Därav har vi ordet förlåt. Och alla vet väl vilken kraft det finns i det ordet när det talas utifrån ett hjärta med ärlig avsikt. Alla människor har i alla tider och religioner haft ett behov och har fortfarande ett behov av att bli förlåtna. Men det är bara Jesus som har gett oss detta.

Nåväl, vidare i den kristna behandlingen. Det handlar alltså om att jag först och främst slutar skylla på andra och börjar göra upp med mitt eget liv och samvete. Efter att ha rensat ut i mitt eget samvete behöver jag be alla jag sårat om förlåtelse. Jag behöver bekänna ouppklarade brott och sanera ekonomiska skulder. Här finns en nyckelpunkt till. När jag gör detta och själv blir förlåten fullt ut så inträffar det att jag automatiskt förlåter andra vad dom gjort mot mig som liten. All bitterhet bara rinner av och jag orkar inte hålla upp anklagelser emot detta. Det är faktiskt Jesus kärlek till andra människor som börjar fungera i mitt liv. Detta är nyckeln i kristen själavård och behandling. Det är inte fina kyrkobyggnader, det är inte att sjunga fina psalmer, det är inte högtidsklädda präster, det är inte att bygga julkrubbor en gång om året som gör allt detta. Det är bara religiösa beteenden.

Det är i första hand en total omvändelse i en människas liv när han/hon tar ett beslut att följa Jesus som detta fungerar. Det blir till en praktiskt och vardagligt fungerande kristendom. Jag skulle vilja passa på att personligen uttrycka en sak. Sveriges välfärd beror inte i första hand på duktiga politiker.

Det beror på alla de missinärer som genom århundraden gett sina liv på fälten i länder som Kina och världsdelar som Afrika. Den beror på stora Gudsmän som Lewi Pethrus, Kjell Sjöberg, Ulf Ekman med flera. FÖr detta land är trots allt byggt från början med 10 Gus bud i vår lagbok och korset i vår flagga. Som Ansgar en gång tog hit.

Hur har det då gått med mig och AIDS-diagnosen? undrar du nu. Lever du? Och så vidare. Jodå, idag när jag lämnar blodprov så går det inte att mäta något HIV-virus i mitt blod. På läkarspråk heter det att det ligger under gränsen för detekterbarhet.

Så jag som var döende lever i dag ett normalt liv och tackar Jesus varje dag för det nya livet.

Och är du mer nyfiken så är du välkommen med frågor och att debattera med mig.

Mitt telefonnummer är:
0493-102 90
070-6252521
Eller maila på cadillachassetelia.com

Med vänlig hälsning,

Av Hans Gardelach 31 okt 2002 15:20