En stor fråga i dagens media är hur illa "samhällets olycksbarn" haft det, trots att de varit omhändertagna av socialnämnden. De har placerats i fosterhem, familjehem eller på institutioner. Kvalitén på dessa har givetvis varierat starkt och därför har det krävts en intensiv rådgivning och inspektionsverksamhet. Som dock ofta varit nästan obefintlig. Detta har framgått i rader av reportage på senare år. Många som skulle placerats i god jord har haft ett helvete.
Jag var socialsekreterare åt Uddevalla kommun i flera korta omgångar i slutet på 1990-talet. Jag hade mycket lång yrkeserfarenhet, även i ledande positioner. I mitt arbete upptäckte jag att en placerad pojke på en institution, inte fått ett enda besök av oss på 2-3 år. Jag frågade föreståndaren, som berättade att ingen från socialkontoret ens hade ringt institutionen på några år. Det sociala hade lämpat av pojken på vårdhemmet och sedan struntat i honom.
När jag började undersöka detta så visade det sig att ansvarig socialsekreterare hade sänt in falska rapporter till politikerna i Socialnämnden. Hon påstod att hon haft kontakt och gjort inspektion, fast det hade hon inte alls. Det var för långt att åka till Skåne, förklarade hon för mig. Jag sade till henne att hon var avslöjad och meddelade min närmaste chef, som genast kontaktade högre chef på det centrala kontoret i Uddevalla.
Resultatet av detta blev att jag blev avskedad efter någon vecka - fast det kallades för att jag inte fick förlängt förordnande. Jag hade gång på gång fått höra vilken bra tjänsteman jag var. "Du är den flitigaste jag träffat." Men jag vägrade sitta still i båten och hålla käft. Jag skulle tro att socialnämndens politiker inte fick den minsta nys om detta. Jag fortsatte att jobba i ca fem år till innan det var dags för pension. I en kommun till blev jag avskedad för att jag stred för en barnfamilj i stället för att vara solidarisk med socialbyrån.
Egentligen så är jag inte är ett dugg förvånad över att hundratals barn i "samhällsvård" farit så illa. Vem vill eller vågar avslöja inför hot om avsked? Några av mina arbetskamrater stred för mig, men det hjälpte inte.
Jan Brunnegård, Socionom född 1939,socialliberal ,tillhör Missionskyrkan.
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
