Sverige är överfullt av småborgare och verklighetens folk. Det är vi som styr det här landet. Jag har just studerat mitt latinska lexikon. Ordet absurdus. Sagt om en sak så betyder det orimlig, meningslös. Om en person så betyder det oduglig, obegåvad. Äntligen har jag begripit varför jag trivs så bra med mitt liv. Jag är en absurd människa i en absurd värld, det vill säga en oduglig människa i en meningslös värld. Jag har det mycket lättare än alla dessa begåvade människor som tror att det är möjligt att reformera en fundamentalt förnuftsvidrig värld till det bättre.
Om man gissar att 10 % av befolkningen är begåvad, så är resten av oss löjliga småborgare. Vi har mest animala intressen som att äta gott, dricka vin och para oss. Innerst inne är vi måttligt intresserade av regeringen Reinfeldts arbetslinje. Vi drömmer om att leva som kapitalister utan arbetsplikt. Äta, dricka och dagdriva, det är kanon det! Och ingen ska likt Stig Dagerman lura oss att grubbla över de yttersta frågorna och plågas av nån metafysisk ångest.
Människan tycker om att slåss och djävlas med andra. Utan bråk så blir hon en olycklig människa. Det gäller bara att inte gå till överdrift. Slå ihjäl nån annan kan vi alla göra om vi blir provocerade eller har dåligt ölsinne. Då kallas det för dråp. Men om vi tillverkar eller köper ett gevär och sen skjuter ihjäl en annan människa eller varg, så kallas det för mord. Nu är det så att jordklotet håller på att bli smockfullt av människor. Och fullare blir det för var dag. Vi förökar oss varje år med 15 miljoner snillen och 135 miljoner absurdister. Tyvärr finns det inga oupptäckta platser kvar och ingenstans där vi kan komma undan. Vi får stanna inomhus och från tredje våningen kan vi se revolutionärerna rusa fram på gatan. Vi har inget behov av det påträngande livet utanför fönstret. Tack vare digitala nätverk och tjänster kan vi leva ett helt vuxenliv utan att behöva gå ut. Bara vi öppnar fönstret en gång om dan och får in lite frisk luft. Och här kan vi vårda vårt hygienska själsliv och kommentera den absurda verkligheten utanför. Sådan är drömmen för oss inkrökta småborgare.
Lennart Karlsson,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
