För inte så länge sedan hade jag en politisk diskussion med mina föräldrar. Det som förvånade mig var att jag vann. Mina föräldrar vet inte vad de snackar om; och då menar jag det inte sett ur en revolterande tonårings perspektiv, jag menar det på allvar. Mina föräldrar vet inte vad de snackar om. Sin höga utbildning och ålder till trots har de ingen aning om vad partierna de har att välja emellan egentligen sysslar med bakom sin populistiska propaganda.
De vet inte vad Keynes väg är för något, de förstår inte sambandet mellan arbetslöshet och inflation, de kan inte dra några paralleller mellan Argentinas ekonomiska situation och Sveriges och de förstår inte till fullo de olika konsekvenserna av att privatisera den offentliga sektorn. Bara för att dra några exempel. Jag, en liten gymnasiefjortis, vet mer om politik och ekonomi än ett par människor som har haft rösträtt i tjugo år, och det oroar mig.
Lasse Franck avslutade sin, artikel "Robinson-Emma kränker mänskligheten" med ett konstaterande att människor som hon får rösta, utan att egentligen veta någonting. Jag tycker det var orättvist mot henne. Robinson-Emma är antagligen inte mer korkad eller obildad än genomsnittet, hon har bara frivilligt valt att offra en image som intelligent för att bli känd. Visserligen är det tragiskt att hon vet så lite om andra världskriget att hon gick på det uppenbara skämtet, men hon är långt ifrån ensam. Dessutom är kunskap om förintelsen inte det enda man behöver för att kunna rösta.
Jag är medveten om att jag inte vet speciellt mycket om samhället, jag tycker själv att jag nästan inte vet någonting alls. Det trots ett brinnande intresse för både ekonomi och politik. Jag har dock plötsligt upptäckt om att många människor, kanske så mycket som de allra flesta, vet ännu mindre. Folk vet inte vad våra makthavare håller på med egentligen, istället röstar de baserat på propaganda och sin begränsade kunskap om partiets grundideologier. Och är det någon som egentligen förstår vad EU:s olika konstitutionener håller på med?
Det är inte så konstigt att de allra flesta partier drar sig åt populism. När beslutsfattandet blir alltmer centraliserat och befolkningen förstår mindre och mindre av vad politikerna egentligen håller på med är röstfiske viktigare än upplysning. Det är svårt att kalla Sveriges nuvarande styrelseskick en demokrati. Så länge inte befolkningen förstår vad deras röster egentligen gör, spelar en rösträtt ingen roll.
Det handlar om maktlöshet. Vi förstår inte och vi behöver inte förstå; någon annan förstår åt oss. Hej demokrati.
Anna Maria Nilsson, snart blir jag radikal
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
