POLITIK OCH SAMHÄLLE
Artikel av Lars Bjelkenstedt publicerad 3 okt 2008 kl. 11.59:

JO-anmälan mot de s.k. "Jobbtorgen"

"Jobbtorgen" uppmanar deltagarna att häva sekretessen mot "Jobbtorgens" vinstdrivande leverantörsföretag, som tjänar stora pengar på arbetslösheten.
De s.k. "Jobbtorgen" är den borgerliga alliansens jobbsökarverksamhet för arbetssökande med försörjningstöd. "Jobbtorgen" har som rutin att uppmana deltagare att skriva under ett formulär, vilket upphäver sekretessen och ger "Jobbtorgen" rätt att lämna ut personlig information om deltagarna till sina leverantörer. Dessa leverantörer består av privata vinstdrivande företag, som tjänar stora pengar både på de individuella deltagarnas arbetslöshet och den övergripande strukturella arbetslösheten genom att erbjuda olika tjänster och få billig arbetskraft. Bland "Jobbtorgens" leverantörer finner man bl. a Manpower, Lernia, Alma folkhögskola och AcadeMedia Edectus AB. Detta är helt enkelt ett sätt att kringgå Socialtjänstens starka sekretess, som syftar till att skydda klienterna. Genom att det är "Jobbtorgen" som lämnar ut informationen till de privata företagen, så innebär det också att personen identifieras som arbetssökande med försörjningsstöd. Man kan grundläggande undra om detta är till gagn för företagen eller för klienten.

För fler år sedan kunde man läsa i Göteborgsmedia om att en egen företagare och deltagare i Göteborgs motsvarighet till "Jobbtorg" fick rätt i en anmälan till JO (Justitieombudsmannen) när han anmälde "Jobbtorgens" rutin att upphäva sekretessen för den enskilde. JO ansåg att det inte var acceptabelt att upphäva sekretessen på detta sätt.

Socialtjänsten har den absolut starkaste sekretesslagstiftningen, eftersom myndigheten hanterar mycket känslig personlig information, som kan skada den enskilde om den kommer ut. Sekretesslagen säger att sekretess gäller inom Socialtjänsten, och att uppgifter om den enskildes personliga förhållanden inte kan lämnas ut om den enskilde kan lida men av detta. Att bryta mot sekretesslagen innebär en straffskala på upp till 1 års fängelse.

Det är närmast en tradition att Socialtjänstens klienter accepterar att Socialtjänsten och Arbetsförmedlingen utbyter information, för att effektivare hjälpa klienten. Men genom att inrätta en egen "arbetsförmedling" för arbetssökande med försörjningsstöd och häva sekretessen mellan den enskilde och leverantörsföretagen, så innebär det att "marknaden" och privata vinstintressen kommer in i Socialtjänsten. Skillnaden är också att Arbetsförmedlingen har sekretess, medan "marknaden" inte har någon sekretess alls.

När "Jobbtorgen" har lämnat ut personlig information om den arbetssökande med försörjningstöd till sina privata leverantörsföretag, så har de inte längre någon kontroll över vad dessa leverantörer i sin tur gör med informationen. Det finns t.ex. numera privata företag som specialiserat sig på tjäna pengar på att sälja känslig personlig information Om dessa företag kommer över denna personliga imformation, så kan den i princip hamna var som helst. Informationen om att den enskilde uppburit försörjningstöd kan också skapa stor skada för den enskilde, t.ex. kan en presumtiv framtida arbetsgivare ha tillgång till denna information under en anställningsintervju, utan att personen själv ens är medveten om det. Det har också många gånger tidigare framkommit att "svarta listor" har upprättats av olika företag och organisationer - och information om arbetssökande med försörjningstöd skulle t.ex. kunna leda till svårigheter att få arbete eller att personen diskrimineras på arbetsmarknaden. Det finns många undersökningar som visar att personalchefer diskriminerar och inte vill anställa människor p.g.a. fördomar. Det kan t.ex. vara ålder, kön, sjukdomshistoria - eller att en person tidigare uppburit försörjningsstöd. "Jobbtorgen" har också nyligen visat att de har svårt att förmedla jobb och praktikplatser, vilket kan vara ett symptom på detta. Det finns dessutom många intressenter som av olika anledningar är intresserade av att samla känslig personlig information i stora databaser, vilket bl.a. den svenska FRA-debatten uppmärksammade.

På en direkt fråga till chefen för ett "Jobbtorg" i Stockholm ang. denna fråga, så säger hon att de aldrig tidigare har haft något problem med detta. Hon säger att det skulle bli svårare att arbeta om man inte kan upphäva sekretessen mellan den enskilde och de privata leverantörsföretagen. Hon säger också att det inte är många som vägrat att skriva under formuläret om att upphäva sekretessen. På en direkt fråga om de informerar människor om att de har rätt att säga "nej" till att skriva under formuläret om att upphäva sekretessen och att låta privata företag ta del av personlig information, så svarar hon lite svävande att "alla vet ju att man säga nej när det handlar om att upphäva sekretessen". Därefter vill hon inte prata om detta längre, utan hänvisar till sin chef som är högste ansvariga för "Jobbtorgen" i Stockholm. Förutom att klart och tydligt informera klienterna om att de har rätt att säga nej till att underteckna formuläret, så borde också klienterna informeras om riskerna med att upphäva sekretssen mot privata företag som inte har sekretess. På ytterligare en förfrågan om detta till "Jobbtorget" i Kista, så säger man resolut att man inte följer socialtjänstlagen, utan att "Jobbtorgen" är ett arbetsmarknadsprojekt. Även om detta svar är något förvånande, så verkar det finnas ett korn av sanning i det. En övernitisk socialsekreterare skulle dessutom kunna tolka individens val att inte häva sekretessen som att personen "inte står till arbetsmarkandens förfogande" eller att "personen inte medverkar till sin egen försörjning" -och helt enkelt avslå försörjningstödet. Detta skulle kanske få till följd att personen plötsligt inte kan betala sin hyra, eventuellt bli vräkt och inte kan betala sina räkningar. Socialtjänsten som är "Jobbtorgens" arbetsgivare har inte heller reagerat på "Jobbtorgens" rutin att häva sekretessen mot privata företag, eller gjort klart för klienterna vad som gäller i detta fall.

Normalt brukar myndigheter följa JO:s beslut, men "Jobbtorgen" har fortsatt med sin rutin att uppmana den enskilde att bryta sekretessen. På rekommendation av JO, så har vi därför gjort en ny anmälan mot "Jobbtorgen".

Avslutningsvis riktar alla forskningsrapporter om de s.k. "Jobbtorgen" - Stockholms stads egen utvärdering skriven av Veronica Ekström, Pia Milton på Uppsala Universitet och Katarina Thorén på Institutet för arbetsmarknadsutvärdering - mycket skarp kritik mot "Jobbtorgen" för bristande rättssäkerhet för den enskilde och för att bryta mot socialtjänstlagen. Denna kritik verkar dock inte ha lett till någon förändring. Alla tre rapporterna nämner också glappet mellan beskrivningen av "Jobbtorgen" och deltagarnas egen upplevelse av dem. Alla tre rapporterna betonar dessutom att deltagarna upplever att de blir kränkta och förnedrade på "Jobbtorgen".

Oppositionen inom flera stadsdelsnämnder i Stockholm har också skrivit in i den aktuella tertialrapporten att de anser att "Jobbtorgen" är ett ekonomiskt misslyckande - och att de levt upp till vad de lovat.

Lars Bjelkenstedt,

Mänsklighet
-För ett mänskligare samhälle
www.mansklighet.blogspot.com


Kommentarer till JO-anmälan mot "Jobbtorgen"

Hej Lars,
tack för ett mycket intressant e-brev!

Socialdemokratiska gruppen i Stadsdelsnämnden i Farsta kommer att lägga en skrivelse om Jobbtorgen vid nästa möte där vi även tar upp dina reflektioner - f ö är
Jobbtorget i Farsta inbjudet till detta möte för att redovisa sin verksamhet.

m v h
Gunnar Sandell, Socialdemokratisk ledamot, vice ordförande SDN Farsta