Av någon anledning tycker en del människor att religionen står över politiken och att den ska styra samhället. Ibland verkar några hundratal miljoner tycka att Koranen ska ligga till grund för ett lands lagar - och det är ju ungefär lika smart som att ta en verkstadshandbok för en gammal T-Ford och med dess hjälp försöka reparera en suv av årets modell. Förvisso är det lika korkat att låta Bibeln eller Torans bokrullar stå över ett lands lagar.
Folk får gärna tro på en högre makt - det gör jag själv - men den tron ska styra oss på det personliga planet i vårt umgänge med andra människor och i hur vi formar våra liv. Oavsett vilka röster Muhammed, Buddha eller Abraham hört så kan jag försäkra att de rösterna inte sa något som helst om trafiktullar i Stockholm, skuldavskrivning i tredje världen eller EMU. De uttalade sig inte ens om offsideregeln i fotboll, bör jag väl tillägga innan de religiösa fanatikerna börjar kräva att domarna och linjemännen springer runt med Gamla testamentet under armen.
Visst sa profeten Muhammed: "Be fem gånger om dagen, men bind först din kamel." Eftersom det inte ger så mycket vägledning för den som kör bil och bor i Stockholm så uppstår ju en helt ny inkomstkälla för de skriftlärda - att uttolka vad profeten menade i mycket vid mening. Så kan mullorna träta om huruvida profeten menade att man ska ställa sin bil på en parkeringsplats eller i ett parkeringshus samt om det är tillåtet att dubbelparkera medan man förrättar sin bön. Bör man dessutom betala parkeringsböter som man fått medan man låg på knä?
Den kristna och judiska fundamentalismen är ett begränsat problem i världen i dag - det är den muslimska fundamentalismen som, om den erövrar kontroll över ett land, riskerar att omvandla det till en plats lika tråkig som Statt i Flen, bara så oändligt mycket våldsammare.
Det finns i Västerlandet ofta en underlig uppfattning om att man inte ska få kritisera religioner i tredje världen - att det skulle innebära att man intog en kolonialistisk och rasistisk inställning. Men en felaktig idé är en felaktig idé även om den framförs från toppen av en minaret.
Det märkliga med islam är att det en gång var den mest framstegsvänliga och vidsynta religionen. På den spanska halvön blev kalifatet i Córdoba en samlingsplats för de främsta tänkarna i världen. Här diskuterade araber, västerlänningar och kineser klassiska grekiska tänkare som Platon och Aristoteles, alltmedan det övriga Europa stapplade runt i gödselstackar och sov med sina grisar.
Från 900-talet och tre sekler framåt utvecklade Ibn Rushd naturvetenskapen och filosofin, Ibn Sina samhällsvetenskapen och medicinen och Ibn Rawandi ställde i sina verk skarpsinnigt förnuftet i centrum och gav det företräde före gudstron. Ibn Sarins psykologiska studier diskuterade fenomen som homosexualitet, transvestism och incest. Under samma period erövrade den islamiska riktningen mutaziliterna politisk makt och skilde religionen från staten. Denna period i islams historia var till stor del förutsättningen för det västerländska framåtskridandet från 1300-talet och fram till i dag, alltmedan islam utvecklades åt andra hållet. Koranens föråldrade utsagor hälldes som cement över statsbildningar där mullor, sultaner och kalifer förtryckte vanligt folk. Islam användes för att hålla undersåtarna på plats och all utveckling avtog.
Att en religion som blickar bakåt får ökat politiskt inflytande är obehagligt. Den dagen de religiösa ledarna går tusen år tillbaka och studerar de stora muslimska fritänkarna i stället för att grubbla på Koranens suror kan islam åter spela en positiv roll.
Boris Benulic, kolumnist i Metro
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
