Det är helt obegripligt att nästan hela världen ger sig på Iran och mobbar det iranska folket. Det är ju ett fredsälskande folk som aldrig har anfallit något annat land. Kriget mellan Iran och Irak 1980-88 startades av Saddam Hussein, ivrigt påhejad av George Bush. Iran vill vara i fred och bygga upp sitt folkrika land. Nu finns det folk som påstår att att Iran vill "utplåna" Israel. Men det är förstås ett översättningsfel. Ahmadinejad menar ju att den konstgjorda staten Israel ska upplösas i sina beståndsdelar, och att ursprungsbefolkningarna ska få komma tillbaka till sina hemorter. Och det kan väl inte vara mer än rätt.
När det gäller mobbning i skolan så är det alltid mobbarna som har problem, och som måste påverkas till det bättre. Men i politik är det upp-och-nervända världen. Här är det mobbarna som applåderas. USA och Israel är de ivrigaste mobbarna, och orsaken till det är inte svår att förstå. Det handlar om dåligt självförtroende, skuldkänslor och en dold insikt om att man egentligen är på fel väg i sin politik. Men ett krig med Iran inblandat skulle bli en katastrof för hela regionen och få oerhörda konsekvenser över hela världen.
Nu påstår mobbarna att Iran håller på att utveckla kärnvapen, men det förnekar Iran. Troligen är det lika sant som med Saddams kärnvapen. Men nu finns det 8-9 kärnvapenländer, och då kan man fråga sig varför USA får ha kärnvapen men inte Iran. Är amerikanarna en annan sorts människor, hederliga, goda och oförvitliga? Man kan undra.
I botten av den här mobbningen ligger kanske bara avundsjuka. Iran är ett land med mångtusenårig historia, och som folk borde lära sig mer om. Det är ett stort land, fyra gånger större än Sverige. Och befolkningen uppgår till 77 miljoner. Inte heller är det ett u-land när det gäller utbildning och forskning. Och framför allt har man enorma fyndigheter av olja och gas. Den bojkott av handeln med Iran, som gänget kring Carl Bildt vill ha, är helt sinnessjuk. Handel är i stället det som kan öppna upp Iran. Och det har alla glädje av.
I det pågående "tredje ärldskriget " är det många aktörer på scenen som inte vill ha ett mäktigt och framgångsrikt Iran. Men det iranska folket ser ut att ha gott självförtroende. Blir inte Iran anfallet av något land med taskigt självförtroende så kommer det att utvecklas väl och bli en regional stormakt.
Religionen i Iran är förstås lattjo. Och det kommer att ta 200 år innan folket tar sitt förnuft till fånga. Och lika länge kommer det att dröja innan kvinnorna kommer ut i solen. Så det där med kvinnokamp och lika medborgerliga rättigheter är tämligen fåfängt så länge kvinnorna inte är intresserade och tar tag i det hela.
Framtiden för Iran kommer att bli intressant att följa. Av Sveriges befolkning har 1%, eller cirka 90 000 personer, iranska rötter. Och de flesta vill säkert ha ett framgångsrikt Iran.
Lennart Karlsson,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
