POLITIK OCH SAMHÄLLE
Artikel av Fred Linden publicerad 11 sep 2004 kl. 22.53:

Irakiska bloggar

Medierna sviker oss när det gäller Irak, och inte bara för att de är tendentiösa. Men det finns bättre information om vad som händer där: för att vara välinformerad om Irak-konflikten idag måste man läsa vad irakierna själva skriver.
Nyhetsbevakningen i Irak har länge varit intensiv, både i arabvärlden och i USA, mindre så kanske i Europa. Men alla tre verkar se olika sidor av vad som händer där. Ändå är den övervägande majoriteten av nyhetskonsumenterna utanför Irak ungefär lika omedvetna om vad som egentligen äger rum - hur verkligheten är för vanliga människor och hur de upplever den politiska situationen i sin vardag. Al Jazeera, Fox News och BBC hjälper minsann inte mycket, även när de försöker. (Rapport kan jag inte kommentera om, annat än att säga att det märktes knappt på dess nyhetsbevakning att det var något som hände i Irak när jag var i Sverige ett tag i juli.)

Det är värt att citera George Orwell, även om det har blivit lite av en klyscha i de här sammanhangen. I sitt debattinlägg "Looking Back on the Spanish Civil War" ["En återblick på spanska inbördeskriket", skrivet i början av förtiotalet] sade han: "Early in life I have noticed that no event is ever correctly reported in a newspaper, but in Spain, for the first time, I saw newspaper reports which did not bear any relation to the facts, not even the relationship which is implied in an ordinary lie." [Tidigt i livet märkte jag att ingen händelse någonsin rapporteras korrekt i en tidning, men i Spanien, för första gången, såg jag tidningsrapporter som inte hade något förhållande till fakta, inte ens det förhållandet som är inbegripet i en vanlig lögn.]

Utan att ha varit i Irak kan jag lugnt förmoda att det påståendet gäller också för den konflikten. Al Jazeera, BBC och Fox News är bara för långt ifrån varann i de bilder de målar för att ens två av dem skulle kunna visa samma sida av den enklaste händelse, och ibland måste man undra om det finns någon händelse bakom deras rapportage. Så vad kan man göra om man vill förstå vad som händer i Irak, bortsätt från att läsa och försöka förstå bakgrunden bakom alla olika sidors syner, vilket kan bli väl så tungt? Svaret är att man läser vad irakier själva skriver,

Och lyckligtvis skriver en hel del av dem. Det finns numera ett flertal bloggar av irakier som bor i Irak idag, och antalet ökar långsamt men säkert. Om bloggar någonsin kommer att spela en roll i världen så är det genom folk som de här. Jag skulle gå så långt som att säga att icke-irakier som inte varit där på det senaste året och inte läser bloggarna inte heller har någon aning om vad som händer där. Visst, det finns bloggare på båda sidorna när det gäller för eller mot den amerikansk/brittiska ockupationen, så det går ju att förstärka sina käraste föreställningar om man väljer försiktigt vad man läser. Men det jag finner värdefullast är perspektivet innifrån. De här människorna lever konflikten. Alla förtjänar att läsas med respekt och en öppen attityd.

Kanske den bästa, och en som också är bra att börja med för att den har länkar till många andra irakiska bloggar, är "Healing Iraq", skriven av en Zeyad, som är doktor eller liknande. Åtminstone reser han runt i landet för att till exempel vaccinera barn, så han ser en hel del, och beskriver sakligt och tydligt. Hans inställning kan bäst beskrivas som sansad: han blir sällan språklös av ilska, berättar vad han ser, men ger också ofta väldigt bra bakgrund: till exempel skrev han en gång en serie artiklar om olika stammar i Irak och deras bakgrund och inflytande. Han ser Fallujah bara som ett träningsläger för terroristerna som spränger vanliga irakier i luften varje vecka, och hyser inget annat än avsky för Moktada al Sadr.

En annan som reser och inte gillar Sadr den Yngre är Ayd, som står för bloggen "Iraq at a Glance". Han skriver en hel del från Basra, som inte varit mycket i nyheterna. På senare tid har han beklagat sig över att Sadr fick gå fri efter den senaste striden i Najaf och är helt övertygad om att Mahdi-armén kommer att ställa till mer otyg.

Två som är mot ockupationen är Raed Jarrar (i "Raed in the Middle") och hans bror Khalid Jarrar (i "tell me a secret"). Båda är unga och arga intellektuella. Deras far är sunni, deras mor är shia, men åtminstone Raed är ordentligt ateistisk, och båda är emot inte bara ockupationen utan också mot Sistani och Al Sadr. Man undrar vem de är för. Khalid skriver bättre; Raed är ofta bara arg, och lägger sällan några argument bakom sina opinionsutbrott.

"Road of a Nation", av Sarmad Zanga, är skriven ganska dåligt - han använder bara komman, aldrig punkter - men han har ändå en del intressant att säga. Till exempel skrev han (något redigerat) för inte så länge sedan att "bilden ni [i USA] ser i media och på TV är inte representativ. [Upproret består] endast av en del medlemmar av Saddams regim, tjuvar, kriminella, och extremister som har kommit från utlandet, och de representar inte alls det irakiska folket. På ett eller annat sätt är de här för att skada irakier." (Det kanske är svårt för europeer att tro, men också i USA målar de flesta medierna en bild av al Sadr, Fallujah-gänget och deras allierade som uttryck för ett brett folkligt uppror.)

Salaam, i sin blog "The Mesopotamian", skriver också mot "motståndsrörelsen" och dess utländska stöd. När det gäller engelskan är han däremot bland de bättre, och han är mycket läsbar. "Förr eller senare kommer det att bli det irakiska folket som själva städar sitt hus", säger han, och drar liksom Zanga både kriminella och politiska terrorister med i samma svep.

"Iraq the Model" är en blog skriven av tre personer, Omar, Mohammed och Ali. På något vis fungerar det bra, och de rapporterar ingående om aktuella händelser med konsekvent analys. Också de är mycket positivare än vad världen utanför Irak verkar föreställa sig att irakier är: "Resultaten kanske verkar oklara för en del folk, men snart kommer det att visa sig hur stor förändringen var som åstadkoms av det här kriget. För oss började förändringen den 9e april [då invasionen började], och trots alla vi har förlorat och alla svårighetetr så är vi otroligt glada att vara fria, och vi är fyllda av hopp och tilltro till vår framtid."

En kurdisk blog är "Kurdistan Bloggers Union". Den är kanske argast av alla bloggar som nänmns i den här artikeln: arg på Irak, vanliga arabiska irakier, Turkiet, Iran, arabvärlden, Amerika och resten av västvärlden. Så även om jag håller med om åsikten bakom ilskan - det är dags för ett fritt och självständigt Kurdistan - så är det inte så roligt att läsa bloggen: man vet vad det kommer att stå: alla har varit hemskt elaka mot Kurderna.

En sista blog skall jag nämna: "Iraq and Iraqis", av Firas Georges. Georges jobbar på Baghdads börs, och är ohämmat positiv till både amerikanskt inflytande och kapitalism i allmänhet. Men han är informativ, inte alls orealistisk eller känsloladdad i tonen. "Korta artiklar om irakiernas mentalitet" är hur han beskriver vad han gör. På senare tid har han bland annat berättat en del om Sadr-området i Baghdad. Och den 10e augusti skrev han om sin vardgliga färd till jobbet, med olika iaktagelser på vägen som hade med den politiska situationen att göra.

Jag skulle gärna haft med fler bloggar som är mot ockupationen - om jag hittat dem. Fast jag har helt säkert missat en del bra bloggar också. Riverbends "Baghdad Burning", till exempel. Jo, några få till har jag hittat som är helt mot ockupationsmakterna, men det verkar finnas en väldigt stark tendens att skrika argt, och de är oftast inte värda att läsa. Bloggarna jag funnit är mestadels på engelska: det finns andra på arabiska, men om de uttrycker andra åsikter och visar en annna sida av konflikten vet jag inte. Men kanske någon läsare känner till dem bättre? Det viktiga är förstås att inte låta sej matas av medierna, hur alternativa de än utger sej för att vara, och min lista är långt ifrån komplett. Så leta själv på Google efter andra bloggar. Världen är för viktig för att lämnas i TV-nyheternas händer.