Med posten kommer ett brev från Telia. Det andas räkning lång väg och mycket riktigt är det en sådan, kan jag konstatera när jag sprättat upp kuvertet, men 831 kronor är ändå inte så värst mycket.
Det är när jag ögnar igenom specifikationen som jag får hicka. Tre samtal är ringda. Herrejesus, först då inser jag att det inte kan gälla det fasta abonnemanget, utan det måste röra sig om det mobila.
Jo, trots att jag använder mig av kontantkort har jag fått en mobilräkning på 831 kronor. För tre samtal på drygt åtta minuter. Då går nästa ljus upp. Det innebär att de inte kan ha ringts inom Sverige, utan att de på något mirakulöst sätt måste ha blivit ringda när jag var i Jugoslavien i somras. Eftersom jag ALDRIG ringer eller tar emot samtal på mobilen när jag är utomlands, utan enbart använder mig av SMS-tjänsten slänger jag mig på telefonen och ringer upp kundtjänst.
Efter trehundra knapptryckningar hörs äntligen en röst. Jag presenterar mig, lämnar fakturanumret och säger som det är "Jag har fått en felaktig räkning från er". Jag kan riktigt höra hur kvinnan i andra änden av linjen fnissar till. Jojo, den har hon ju aldrig hört förut. Lycka till din dumma kund, känn dig blåst!
Och det är nu det roliga börjar. Tills nu har jag lyckats hålla mig lugn och sansad. Talat om för kvinnan att jag varken är blind eller döv. Att jag mycket väl vet hur hutlöst jäkla svindyrt det är att ringa till och från mobil i utlandet och därför medvetet undvikit det. Hon hummar lite och jag frågar henne vilka nummer som min mobil helt på egen hand tycks ha ringt upp. "Jag ska kolla, får jag be dig dröja" säger hon och sätter mig på hold. Tre minuter senare får jag svaret. "Afganistan." På en tiondels sekund stiger min puls från 90 till 190. "AFGANISTAN?!?!?!?!????" "Ja, det är två samtal till Afganistan och ett samtal till en svensk mobil. Det till den svenska mobilen är dock bara på en sekund." "Ursäkta så otroligt mycket, men jag vill hemskt gärna veta vem i Afganistan jag har pratat med!" fortsätter jag, inte utan visst flås i rösten.
När kvinnan återkommer blir det ännu mer surrealistiskt. "Du har ringt till en satellittelefon i Afganistan." "Satellittelefon?!?!?! I Afganistan?!?!?!?!" nästan ylar jag. "Ja, säger kvinnan. Du har ringt till samma satellittelefon vid två skilda tillfällen." "You gotta be fuckin kiddin me. Ser jag ut som James Bond?" frågar jag henne. Utan att få något svar.
Vid det här laget ser jag framför mig den grymma insändare jag ska skriva till någon blaska. Där jag fullständigt pulvriserar Telia. Jag tar mig en jättebamsesnus, ett gäng djupa andetag och lyckas faktiskt få ner pulsen något. Sedan försöker jag på bästa sätt förklara för kvinnan det fullständigt ologiska i att jag vid två skilda tillfällen skulle ha ringt en satellittelefon i Afganistan, från min mobil när jag befinner mig på semester i Jugoslavien.
Och under över alla under! Kvinnan inser till sist hur absurt det är, bestämmer sig för att makulera räkningen och skicka en ny. Hon var dock mycket nogsam när hon påpekade att detta var en engångsföreteelse. De brukar inte makulera räkningar på det sättet. Jag var dock lika nogsam när jag påpekade att den gången jag verkligen behövde ringa en satellittelefon i Afganistan, hade jag nog lite större problem än en galen Teliaräkning.
Lena Vikberg, behöver ingen doktorshatt längre
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
POLITIK & SAMHÄLLE Koshis seger kan innebära positiva förändringar och större karriärmöjlighet för småbarnsmammor Foto: flickr/monika.monika (BY CC 2.0)