Artikel av Angus Liddell publicerad 12 dec 2011 kl. 06.00:


Foto: Daniel Ohlsson/TV4

Idol 2011 vaskade fram ett riktigt guldkorn

"Själv måste jag nog säga att jag är nöjd med resultatet, och framför allt så är jag nöjd med alla fredagskvällar jag fått denna underbara underhållning."
Klockan är 20.00, och det är äntligen dags för oss att välja vinnaren av en tävling som sysselsatt oss i sofforna många fredagskvällar. Sällan har jag blivit så berörd av så många och så ofta som dessa fredagar.

Robin kommer in först ikväll och sjunger låten han själv valt, In my Head. Förvåningen är stor i fåtöljen när jag hör hur han sjunger, för första gången vad jag vet riktigt nervöst och ibland falskt. Visst sjunger han bra, men detta var hans sämsta uppträdande hittills.

Tittarna väljer som favoritlåt att han ska sjunga Halo. Vad jag minns så var det magiskt senast, och ännu en gång stiger förvåningen när det bara är bra. Pelle Lidell anmärker på att man ska gå tillbaka och lyssna på hans förra prestation med Halo, vilket jag förstås gör, och mycket riktigt så skiljer det milsvitt. Vad är det som händer här, är det finalnerver tro?

Amanda gör sin första låt, Song 2, och som vanligt - vad fan händer med denna tjej på scen? Hon rockar loss med en låt som får Globen att nästan sätta fart och rulla iväg. Hela publiken sjunger med och att det är en stjärna som står här, det råder det inget tvivel om.

Tittarna har röstat fram låten Made Of, och vad kunde passa bättre, när hon sjunger frasen "Who is going to stop me?". Ja du, Amanda, ingen stoppar dig idag. Bard är lyrisk och det förstår jag, hans "La Fondell" har en stjärnklar kväll och resten av juryn verkar också överens om att detta är vinnaren.

Hon är speciell, hon är Fondell, who is going to stop her? Själv måste jag nog säga att jag är nöjd med resultatet, och framför allt så är jag nöjd med alla fredagskvällar jag fått denna underbara underhållning. Tack TV4 för allt vad det varit.

Det enda jag inte kan släppa nu är hur otroligt sorgligt det var att se Linnie försvinna precis när hon visade tendens till att släppa loss och tro att det var möjligt. Jag hoppas verkligen att hon finns i någon park i Malmö i sommar, kanske till och med samma kväll som Moa, så har jag verkligen något att se fram emot.

Trots att jag känner ett visst vemod när det tar slut, så är jag samtidigt väldigt glad att det vaskats fram så många unga duktiga artister för framtida njutning, det behöver vi. Och julen är på väg, så vem tusan har tid att sitta vid teven när allt ska göras klart för släkten som kommer?

Merry Christmas everybody!