 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av T.L Stjerna
publicerad 16 apr 2004 kl. 09.24:
I en toyota
De sitter fortfarande i den lilla Toyotan, grön, ja, alla tre, eller nej, Kapten ligger ner i baksätet och de andra två sitter, ja, Dupontaren vid ratten, Professorn bredvid, i passagerarsätet.
De kör av motorvägen, inte ner i diket, nej, utan, upp på en avfart, fortsätter rakt fram med Skälbys stolta villor på ena sidan och Bäckbys på den andra, ut till Köpingsvägen följer de åt vänster.
När de passerar under Hammarbyrampen, i cirka 70, kanske mer, ja, vrider sig Professorn åt vänster, med överkroppen, ja, mot Dupontaren, rattar farkosten säkert genom regnet, och Professorn säger irriterat:
Men svara då!
- Va? Vadå?
Fan, du gör alltid så här....
- Vadå?
... Svarar inte, nej.
- Vadå?
Som om jag inte finns.
...
Som om ja va luft.
...
Du ignorerar mig.
...
Fan ...
- Du har inte sagt något.
Joho.
- Ne.
Jo.
- Ne.
Jo.
- Hörde jag väl.
Vadå?
- Att du inte sa något.
Va?
- Jag hörde... att du inte sa något...
Va?
- Försök inte, nej.
Va fan.
- Vadå?
Kan du väl fan inte, nej.
De stannar vid rödljusen, det är rött, ja, strax innan Tigris, Kapten vaknar.
- Ä vi framme? Säger han sömnigt.
Nej inte ännu, svarar Professorn, ja.
- Vadå? Undrar Dupontaren.
Det blir grönt, Kaptenen somnar, igen. De kör vidare, alla tre, i den lilla Toyotan, ja, Kapten sovandes i baksätet, i fosterställning, som valigt, Professorn bredvid, i passagerarsätet, ja och Dupontaren bakom ratten.
Kan väl inte höra nått du inte hört.
- Joho?
Fan.
- ...
Du hörde att jag inte sa något?
- Ja.....
Då hörde du ju ingenting.
- Ja.. precis.
Ja... då kan du inte hört att jag inte sa något?
- Jo.
Nej. Det går inte.
- Jo.
Ne, man kan inte, inte, höra något.
- Joho.... det är precis som vacum.
Va fan, det går inte.
- JOho... vacum är ingenting, bara mellanrum, ja, o ändå finns det, tillexempel, ingenting o ändå finns det.... precis som det du inte sa... jag hörde det... att du inte sa något....
Va fan.
- Vadå va fan, jag hörde vad jag hörde...
Vilket va ingenting?
- Ja.
Ja men fan.
- Vadå?
Då hörde du ju, ingenting.
- Nej, precis.
Va fan.
- Det var ju det jag sa.
Fan ...
|
