 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Dick Wase
publicerad 20 jun 2005 kl. 15.29:
Hyckleriet del 3 - det moraliskt goda s
De moraliska åsikter vi omhuldar inbillar vi oss gärna är någon sorts nedärvt, universellt etiktänkande, att det ligger i vår natur. Men det mesta är faktiskt påhitt av antika "Knutbymänniskor".
Vi vet väldigt lite om hur människans sexualmoral fungerade under stenåldern, men utifrån sentida naturfolk och fynd av s k "fruktbarhetsgudinnor" (som t ex "Venus från Willendorf) förstår vi, att man inte gjorde skillnad på kropp och själ. Den sexuella akten var helig, och förblev så i Europa ända fram till kristendomen. Att man också gillade "porr" syns från bl a "de tre Venus" i grottan Roc aux Sourciers i Frankrike, där ensamt "den viktiga kvinnliga kroppsdelen" - underlivet - är perfekt avbildat på tre figurer.
Emellertid började dualismen utvecklas i Grekland senast omkring år 500 f kr (Xenofanes). Den gjorde åtskillnad på själen och kroppen, med andligt-himmelskt (det höga) och kroppsligt-jordiskt (det låga). Genom åtskilliga filosofer, inte minst Platon och Aristoteles, utvecklades en sexualfientlig syn, som gjorde sex till ett instrument endast för barnalstring. Annan sex var "onaturlig" och den borde man avhålla sig från.
Dessa filosofer kom från en grekisk överklass, där man föraktade arbete och vanligt folk, och denna sexualmoral - som bara gällde denna överklass och inte ens omfattades av alla där - har liknats vid "kultursnobbism" (bl a Michel Foucault). Det vill säga, typ när kulturjournalister och andra ser ner på schlagermusik, Sound of Music och "hötorgskonst". Det var alltså ett sätt att manifestera, att man var en bättre och viktigare människa än kreti och pleti (som kultursnobbismen är idag). Så som "menige man" idag kan tillåtas gilla t ex dansbandsmusik tilläts han under antiken ha omfattande sexuella utsvävningar - särskilt vid heliga fester, till t ex Afrodites och Bona Deas ära, där mängder av prostituerade garanterade mycket "fuck-action". Inte heller ifrågasattes någon form av sexuell akt. Det var i stort sett fritt fram för sado-masochism, oralsex, analsex, homosex, pedofili m m, utan att samhället brydde sig. Samhället var också starkt "sexualiserat" med mängder av "porrbilder" och "porrskulpturer" i både offentlig och privat miljö. Bl a kunde man äta på tallrikar avbildandes sex i form av män med män, män med kvinnor och kvinnor med löspenisar, s k "olisbos".
Detta samhällsmönster (som jag inte menar måste vara eftersträvansvärt) bröts av kristendomen. Denna kom tidigt att präglas av dualister, stoiker, nyplatonister och andra med rötterna i den grekiska asketiska, sexualfientliga moralen. Den viktiga skillnaden jämfört med det förkristna samhället var, att det nu bara fanns en gud - som var diktatorisk genom sina uttolkare (panteismen - många gudar - garanterade mångfald även i moralen). Då de kristna teologerna kom att bygga sin sexualmoral på den grekiska dualismen och den sexualfientliga moralsynen kom så en del "absoluta sanningar" att fastslås, främst av teologerna Clemens av Alexandria och Augustinus av Hippo på 300- och 400-talen.
Det är faktiskt i dessa "absoluta sanningar" som mängder av våra "moraliskt goda skäl" fortfarande gör avstamp. Bl a slogs med tiden fast, att prostitution är nödvändig, att all sexualitet utom den som syftar till barnalstrande är onaturlig, att det är bättre för en man att ha sex med en hora än sin hustru om han vill ha det för lustens skull, att "missionärsställningen" är den enda av Herren godkända ställningen och att det absolut bästa är total avhållsamhet från sex. På detta sätt blev all sexualitet inom äktenskapet som inte resulterade i barn - och även den barnalstrande utanför äktenskapet - onaturlig, ful och skamlig. Sexuell lusta överhuvudtaget och icke barnalstrande akter, nämligen anal-, oral-, homo- ("sodomi") och djursex, blev fullständigt onaturliga. Det blev under högmedeltiden så kraftfulla synder och onaturligheter, att de ofta bestraffades med kastration och/eller brännande på bål.
Mot incest vände man sig också, men betraktade "incest" mellan t ex en man och hans "andliga syster" (en nunna) som ett värre brott än inom familjen (dessutom beivrades sexuell incest aldrig av domstolarna). Man vände sig däremot inte mot sex med barn (av andra skäl än att man fördömde sex generellt), utan stadgade att barn från 7 års ålder var "doli capax" (kapabel till illvilja) och kunde begå "köttets synder" - och därmed indirekt var tillgängliga för prostitution och sexualitet. Kyrkan sanktionerade även äktenskap mellan vuxna och barn (företrädesvis mellan män och flickor), då lägsta giftasålder oftast sattes till 12 år för flickor och 13 för pojkar, enligt judisk tradition (men dispens gavs för yngre brudar). Något som dagens kristna fundamentalister - som anklagar Mohamed för pedofili - borde tänka på innan de låter grodorna hoppa ur munnen. (Men prästerna är lika okunniga som alla andra).
Kejsar Konstantin - som införde kristendomen i Rom - hade också haft funderingar på att upphöja Mithrakulten till statsreligion. Mithrakulten var en del av Zoroastrianismen och i denna religion var det högsta äktenskapet - hvaêtvôdatha - mellan förälder och dess barn(!) och incestäktenskap legio. Man undrar hur våra "moraliskt goda skäl" sett ut om den kulten blivit romersk statsreligion istället?
Slutligen, i denna "serie" om hycklandet, vill jag bara säga, att dessa "moraliska sanningar" ledde till ett enormt hyckleri bland människor kring sådant som man tidigare inte hade behövt hyckla om. För att travestera på en detroniserad diktator skulle man kunna säga, att kristendomen är "det inlärda hyckleriets moder". Det är också i dessa "sanningar" som katolska kyrkans motstånd mot preventivmedel i kampen mot AIDS grundar sig - liksom vårt stigmatiserande av t ex pornografi, vissa sexualformer och promiskuösitet (som ju enligt psykologer och terapeuter är en "sjukdom" - till skillnad från askesen).
|
