Jag är en rätt schysst tjej. Jag menar, jag är verkligen schysst mot mina kompisar, om någon har ett problem så lyssnar jag verkligen. Jag är faktiskt omtänksam, det är jag. Jag öppnar dörrar för folk och sånt med, reser mig upp på vagnen och sådär.. Det måste väl ses som humanitet om något?
Ändå kan inte jag förklara hur jag kan se en dokumentär om svältande barn på tv och samtidigt ta ett bett i min hamburgare. Jag kan inte förklara varför jag stirrar stint ut genom fönstret om en alkoholist sätter sig brevid mig på vagnen.
Jag kan inte förklara hur jag kan köpa ett par skor för en summa som skulle kunna tillgodose näringsbehovet för en fattig familj i Afrika i en månad.
Men vadå, jag tjänar ju typ ingenting, vad skulle mina hundralappar tjäna till? Jag menar, om man verkligen hade sådär mycket pengar, då hade man ju naturligtvis hjälpt till. Självklart.
Någon annanstans i världen sitter en kille och säger: Visst, jag skulle kunna gjort något annat av pengarna som blev över efter jag köpt min villa istället för att köpa den där fräscha bilen. Men vad hjälper det? Bara en droppe i havet, annat vore det om man hade riktigt mycket pengar, då hade man ju naturligtvis hjälpt till. Självklart.
"Sätt att tänka o. handla som präglas av förstående av o. medkänsla med andra människor, människovänlighet, välvilja"
Humanitet, mot vem?
Lise Lindgren, human?
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
