I stadgarna står att läsa: "Män som har haft sex med män, oralt eller analt, är inte lämpliga som blodgivare." På telefonsvararen till blodcentralen informerar man om kraven för att komma ifråga som blodgivare. "Alla mellan 18 och 60 år som känner sig fullt friska kan anmäla sig som blodgivare."
Kanske borde de tillägga: "Dock tillhör homosexuella män inte den kategorin."
På Socialstyrelsen försvarar man sig genom att hänvisa till befolkningens säkerhet, att vara extra noga för att inte utsätta någon för smittorisk.
Som den vetgiriga, men dock inte medicinskt utbildade människa jag är, vill jag få klarhet.
Ponera att det föreligger en större risk för smitta om du som man har oskyddat sex med en annan man. Enligt uppgift från läkare är det efter en provtagning och ett år, hundra procent säkert att du är smittfri. (Förutsatt att du under den tiden inte har utsatt dig för smittorisk igen.)
Från RFSL:s sida säger man att Socialstyrelsens argument i frågan är fördomar. "Inte ens den man som för tio år sedan hade sex med en annan man som engångsföreteelse anses vara lämplig blodgivare."
Som ett enormt bibliskt pekfinger låter Socialstyrelsen (mellan raderna) de aktuella männen få veta att man för alltid är dömd. Att man inte kan eller får rädda andra männsikors liv. Att ge blod är en ovärderlig insats, som man säger på blodcentralen. Tydligen är det inte alla förunnat.
Men som kvinna då? Och nu går det undan: Om en kvinna har sex med en man som har haft sex med en annan man, då borde väl inte hon heller vara "duglig"? Dags för nästa paradox. Kvinnan får ge blod cirka fyra månader efter tillfället!
På blodcentralen kan de inte medicinskt förklara varför reglerna ser ut som de gör, men det finns teorier. Anonymt tror någon att den man som tillfälligt har haft en sexuell kontakt för länge sedan anses vara homosexuell.
Socialstyrelsen utgår troligen från att den mannen kommer att vara fortsatt aktiv. Fördomar och påståenden som i en ask.
För dem som inte är blodgivare, kan jag tillägga att det är vid den första kontakten med blodcentralen som man fyller i ett formulär med frågor och gör en hälsotest för att kontrollera blodet. Om man då kommer dit som öppet homosexuell man (har jag fått berättat för mig) tas man vänligt åt sidan och blir avvisad redan innan blodcentralen kontrollerat "friskhetsstatus." Skrämmande...
Något som det statliga organet kanske inte ens har i åtanke är att man även som "man mot man" har säker sex. RFSL skulle inte enligt dem själva rekommendera en homosexuell man som har haft många, tillfälliga och oskyddade kontakter att bli blodgivare.
Men resterande personer som lever i monogami med partner borde vara lika välkomna som alla andra.
Det är ofta stor blodbrist i många delar av landet. Till och med personer från länder utanför Europa, där det verkligen kan finnas risk för smitta, är välkomna att bli blodgivare efter att ha vistats mer än fem år i Sverige.
Alla ni män som kanske planerar ett tillfälligt amoröst möte med en annan man ikväll - tänk efter en extra gång - samhället kommer att utesluta din rätt att rädda liv.
"Döm inte efter skenet, utan döm rättvist" är ett ordspråk som kanske borde efterlevas lite bättre på Socialstyrelsen. Dags för nya lagar, med tillräckliga medicinska argument.
Susanne Delastacia,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
