 |
Artikel
av Pia Isaksson
publicerad 23 nov 2009 kl. 10.09:
Tove Östman StyrkeFoto: Daniel Ohlsson/TV4
Himlen är oskyldigt blå
Tove Östman Styrke har blivit beskylld för både det ena och det andra på nätet. Jag tror på Tove, eftersom jag känner till lagen för alltings jävlighet, så att snacka skit om henne på nätet kan mycket väl vara ett sätt att göra henne mindre populär.
Jag tycker att det är musiken det handlar om och där är Tove jätteduktig! Tänk om man skulle blanda in artisternas privatliv i sin bedömning av deras prestationer konstnärligt, ja då skulle det inte finnas många idoler här i världen. Jag tänker på Jerry Lee Lewis, som hela livet retat sig på att Elvis blev populärare än han. Han uttryckte det så här på sin senaste konsert i Linköping i fredags:
"I was glad. Just another one outta the way. I mean, Elvis this, Elvis that. What the shit did Elvis ever do, except take dope that I couldn´t git ahold of? That´s very discouraging, anybody that had that much power to git ahold of that much dope. All I did was drink whisky."
På sätt och vis har han rätt, för han lever ju och är still going strong, turnerar och allt vid 76 års ålder. Inte illa pinkat, faktiskt! Men som jag sagt förut, vem kan slå Elvis?
Anyway, så börjar Tove den här veckan, då fem finalister finns kvar i tävlingen Idol. Temat den här veckan är "kärlek". En låt till publiken och en låt till en nära anhörig.
Tove sjunger Sweet Dreams för sina fans i tigermönstrad dress med "tovedarret" på rösten. Hon har bra uttal, men den här låten griper inte riktigt tag i mig. Eftersom Anders Bagge fortfarande är sjuk, förmodligen i svininfluensan, så får den kände sångaren Martin Stenmark hoppa in i hans ställe. Så här sa juryn: Martin: "Skön intensitet" Andreas: "Du tar för lätt på det här! Mer glöd och mer sång!"
Sen kommer Calle från Kristianstad. Rockkillen. Han börjar med att sjunga en låt för sin mamma, som är bästa kompisen. Man får träffa mamman och Calle, och vi får veta att de vuxit upp tight och att Calle var intresserad av musik redan som liten pojke. De verkar ha det jättebra tillsammans. Calle sjunger Elton Johns låt Your Song för mamma, som sitter i publiken. Mina reflektioner är att Calle kan bli något. Calle med den speciella, spända rösten. Martin: "Otroligt bra!" Laila är riktigt berörd och Andreas: "Vackert, vilken hyllning!"
Erik - den långa killen med gummiansiktet - sjöng My life would suck without you för fansen. Energiskt som vanligt. Erik är bra, fast hans inandningar är för tydliga, för högt tempo. En rival till Tove. Laila: "Idol would suck without you!" Martin: "Energifullt!"
Reza, kvinnan från Indonesien, började sitt intåg på scenen med "Okey på er!" Kul tjej. Hon sjunger till publiken You´ve got a friend, Carole Kings låt. Hon har en snygg, svart, ärmlös byxdress. Den klär hon i. Skönsång á la nightclub, wailar schysst! Laila: "Kanonbra!" Martin: "Skön utstrålning!" Andreas: "Begåvad med enormt speciell röst!"
Sen sjöng Mariette med dreadsen från Halmstad i en fin klänning. Hon sjöng Eva Dalgrens låt En ängel i rummet till sin flickvän Alisa, som satt i publiken. Alisa började gråta. Jag tycker hon sjöng jättebra, men juryn gjorde en orättvis bedömning och sa att det var "krångligt och hårt" vilket inte stämde med varken min eller publikens uppfattning, tror jag. Martin, som inte dömer i vanliga fall, var nog mer nära sanningen, när han sa "Otroligt bra!"
Jag tror att Toves andra låt, som hon tillägnade sin farfar, kommer att bli en radioplåga! Vi får se om jag får rätt. Toves förhållande till sin kära farfar, var imponerande i filmklippet. Farfar satt också i publiken. Han hade haft en egen grupp, 3 Boys, och började spela när han var 14 år. "Han och jag tänker likadant" sa gulliga Tove. Låten Tove sjöng var Himlen är oskyldigt blå av Ted Gärdestad. En fin Tove i finklänning, vit med svarta prickar och bara ett axelband spelar piano och gör en härlig tolkning av låten! Det är därför jag säger att den kommer att bli en radioplåga. Andreas: "Innerligt, imponerad!" Martin: "Minivideo! GRATTIS!" Tove är nöjd.
Calle tackar fansen "som faan!". "To be with you" sjunger han för dem till gitarr. Flott! "I´m the one", sjunger han på ett alldeles oefterhärmligt sätt! Martin: "jag vill ta med dig i en resväska på mina turnéer och lira med dig!" Laila: "Jag skulle ta med din mamma på varje gig!" Andreas: "Briljant!"
Så ni förstår att det är omöjligt att förutspå någonting med Idol. Det brukar bli "ta det säkra framför det osäkra". Nu har jag snart gått igenom alla mina anteckningar från fredagens Idol och tänker att det bästa med denna gång, är att stylisten är så bra! Jag kommer inte ihåg hennes namn, men hon låter idolerna vara sig själva, vilket är unikt i dagens Sverige.
Erik och Reza är kvar. Erik sjunger för sin trevliga pappa, som är hans bästa vän. Always, John Bon Jovis låt, blir valet. Andreas ville rigga honom och Martin tyckte det var "Kanon!", men jag tyckte mest det låter som det brukar göra om Erik, det vill säga mekaniskt. Det är säkert en orättvis bedömning av mig.
Reza sjunger till sin sjuka mamma i Indonesien, som visades på bild med hela hennes familj. Rezas tårar strömmade nerför kinderna. "Mamma är allt!" säger hon. Hon sjunger "When I need you" för mamma. Martin: "En fantastisk röst, pilla inte med luggen, det ser ut som ticks." Andreas: "60-talsröst. Du var underbar!"
Mariette, den sista som sjunger för publiken. Time of your life, Green Days låt, är hennes val. Hon gör den utmärkt bra och spelar gitarr till. Andreas: "Älskar dig!" Laila: "Bra försnack, tråkig låt!" Martin: "Bra, bättre bäst!"
Nästa vecka åker de fyra kvarvarande efter i kväll på turné till Värnhemstorget i Malmö.Den här gången satt Erik löst och paniken lös i hans ögon. Han vill så gärna vinna. Reza var den andra som fick sjunga om, och den som åkte ut ur tävlingen denna gång. Man kan inte låta bli att gilla hennes pladdrande, som man bara hör hälften av, men hon är gullig ändå! Hoppas någon anställer henne i baren på Grand Hotell eller nåt.
Undra för övrigt hur många svenskar som blev avundsjuka på idolernas fantastiska förhållande till sina nära och kära? Jag som trodde att svenskar var kalla i och o-empatiska. Men den här tävlingen visar att det är tvärt om. Heja Sverige!
För övrig kan jag säga att en som har ett gott öga till Reza, är Peter Jihde! Han stöttade henne med ömhet, när hon var nära att bryta ihop under kvällen och han är riktigt imponerad av denna asiatiska skönhet. Det är bra Jihde! Det är i alla fall inget fel på din empati i den här tävlingen. Den här gången hade du svart kavaj och svarta byxor och svart fluga, tror jag. Snygg som vanligt!
|
Stefan Whilde