Markus är tre år. Han lider av autism, muskulär defekt, Duanes syndrom, glutenintolerans och laktosintolerans. Hans mamma Lina, är en ständigt trött och sliten mamma med fibromyalgi och utbrändhet.
Det tråkiga i deras situation i vardagen är att de är motarbetade av kommunen i alla de beståndsdelar som de har rätt till. Markus autism ses som grav och han klarar i princip ingenting själv. Ständig träning och repetition av det han lärt sig är helt avgörande. Han kan inte prata eller uttrycka känslor så att han kan göra sig förstådd. Matsituationen är väldigt krävande med att autistiskt barn och det blir inte bättre av att han inte tål den mesta vanliga maten. Till sjukdomsbilden hör också stora sömnsvårigheter.
I denna situationen har man i Sverige rätt till hjälp. Mamma Lina har bott ensam med Markus sen han var nyfödd och tillbringade de två första åren i hans liv i vaket tillstånd. Markus sover oroligt och är väldigt lättväckt. I ärendet är kommunen inkopplad i flera olika delar. Problemet är att de inte tar sitt ansvar fullt ut.
Det finns ju regler och riktlinjer angående den rätt till hjälp som varje individ har. Men i kommuner, där det ska tas beslut om hjälp, är kärleken till plånboken viktigare än ett barns rätt. Lina har hela tiden fått kämpa och tjata om hjälp med Marcus. En ensamstående mamma som aldrig får sova ut kan inte sköta ett autistiskt barn på ett tillfredställande sätt.
I en perfekt värld ska en invånare i Sverige kunna få den hjälp den behöver utan att få strida för den. Lina har arbetat och betalat skatt som alla andra. Vi har ett socialt skyddsnät i Sverige som är vida känt i världen, men i praktiken verkar det som om handläggarna på kommunalkontoren i själva verket gör hålen i nätet större. De som är anställda för att ge hjälp är samma personer som håller i plånboken eftersom de har sin budget att se till.
Till sist fick Lina fysiska besvär pga fibro och utbrändhet. Hon ordnade ett samtal med kommunen och påtalade allvaret i situationen och antydda även att hon tänkte anmäla dem till länsstyrelsen. Och se där! Då blev det intressant för kommunen att samarbeta. När det hänger en anmälan i luften så finns det uppenbarligen hjälp att få.
Detta betyder att de berörda parterna i kommunen, alltså inom socialtjänsten, barnomsorgen och LSS, var fullt medvetna om Linas rättigheter men trots det så gav de henne inte hjälpen hon hade rätt till från början.
Mycket märkligt att det sitter folk på sådana poster och fördelar resurser helt godtyckligt. Det sociala skyddsnätet har för stora hål när personalen töjer ut dem!
Anders FB, Luttrad realist
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
