När löven byter färg till gult och rött och kvällarna blir mörkare Det varma sköna blir till kall otrygghet Kylan som då angriper med Det nya Det otrygga som drar ut barnets ångest, att födas är att dö en smula
Under Månens glittrande sken som ett strilande regn genom det immiga fönstret ner över en sliten sjukhussäng Ur augustimånens kärlek, kom ett litet barn ur moders ömmande Kropp, ett förvirrat höstbarn som är jag...
