 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Torbjörn Aronsson
publicerad 4 okt 2007 kl. 16.32:
Höga röda klackar
Skomodet under barocken - en ny historia.
Uppkomsten av den höga klacken tillskrivs ibland Katarina av Medici, som 1533 gifte sig med den franske kungen Henrik II. Innovationen skulle då vara inspirerad från de höga venetianska styltskorna, eller från ridmodet. Det förra är tveksamt eftersom styltskorna i samtiden användes av prostituerade, och hur som helst är det svårt att få det att passa in i tiden och rummet. Den höga röda klacken började användas av det engelska hovet under 1600-talets första år, men riktigt stor spridning fick den inte förrän den började användas av det franska något årtionde senare.
Ludvig XIV var förtjust i dessa höga röda klackar. Han var av naturen något kortväxt, och strävan efter ökad kroppslig vertikalitet var helt i linje med barockens höjdsträvan. Det gällde att utmärka sig, men samtidigt uppträda med värdighet. Därför undveks alltför stora excesser, men klackar upp till 13 cm förekom, ofta försedda med miniatyrmålningar föreställande bataljer eller idyller. Färgen röd symboliserade kungamakten. Stilbildande som Frankrike var spred sig modet inte bara till det egna hovet utan även till de andra europeiska.
Det är som exklusivt hovmode och synonymt med Ludvig XIV de röda klackarna brukar framställas. Han ska även ha dikterat ett begränsande förbud. Det är lätt att föreställa sig attributet som ännu ett av de visuella medel som användes i ståndssamhället. Men utanför Frankrike användes faktiskt höga röda klackar av "vanligt folk". Det finns två målningar från 1690-talets hovlösa Norge som visar detta, liksom bevarade skor från andra länder. Och enligt vad Jonathan Walford hävdar, i en nyutkommen bok, finns det inget bevis för att Ludvig XIV någonsin ska ha dikterat ett sådant förbud. Att modet i Frankrike var begränsat till hovet och aristokratin berodde snarare på seder och bruk.
Den höga röda klacken hade alltså funnits, om än inte så utvecklad, innan Ludvig XIV. Den extra höjden hade egentligen inletts 1661 av dennes bror Philippe som förlöjligades för sin korthet av sin fru. Till en början var männens skor och kvinnornas rätt lika, men snart började kvinnornas få högre, smalare klackar och vridna tåhättor. De hade även kvar snörbindningen och fanns i rika färger och flertalet material. Männens skor var som regel bruna eller svarta, i läder och försedda med spännen.
Till Sverige kom de höga röda klackarna relativt tidigt om man får tro porträttmålarna. De finns på ett porträtt av Karl IX som hänger på Gripsholms slott, och på ett från 1623 av Klas Bielke utfört av J.H. Elbfas. Markerat höga röda klackar, vitt isär, har även Karl X Gustaf på ett porträtt från 1650-talet som hänger i Adelsö kyrka.
Källor
Broby-Johansen, Rudolf (1989). Kropp och kläder: klädekonstens konsthistoria. (1:a uppl. 1966). Stockholm.
McDowell, Colin (1989). Shoes: Fashion and Fantasy. London.
O´Keeffe, Linda (1999). Skor: en kavalkad av pumps, sandaler, tofflor och mycket mera. Köln.
Rangström, Lena (2002). Modelejon: Manligt Mode 1500-tal 1600-tal 1700-tal. Stockholm.
Riello, Giorgio & McNeil, Peter (2006). Shoes: A History from Sandals to Sneakers. Oxford.
Swann, June (2001). History of Footwear in Norway, Sweden and Finland. Stockholm.
Walford, Jonathan (2007). The Seductive Shoe: Four Centuries of Fashion Footwear. London.
|
Stefan Whilde