 |
LITTERATUR & POESI
Artikel
av Leif-Arne Undvall
publicerad 6 jun 2010 kl. 22.23:
Gunilla
I morgonljuset syntes din ålder i din hud, du sträckte på dig och sade: -"I dag tar vi sovmorgon, slet av mig täcket och gränslade mig
Jag var din unge älskare, du var en evighet. I morgonljuset syntes din ålder i din hud, du sträckte på dig och sade: -"I dag tar vi sovmorgon, slet av mig täcket och gränslade mig. Jag älskade dig. Från det vi möttes och jag lyfte blicken från dina DD kupor och mötte din blick och du skrattade åt min förlägenhet.
Du såg mig då jag kom på bron över forsen, du stod lutad mot räcket, klädd i shorts och en T-shirt. Trafiken var tät över bron så jag fick vänta in en lucka, precis där du stod. Du sade till mig att du visste att jag precis flyttat in i apotekshuset. Själv bodde du i dina föräldrars hus ute på ön som du hade ärvt tillsammans med din bror.
Så utan vidare bjöd du in mig till en fest du skulle ha på kvällen, - "Vegetariskt och ingen sprit, är det ok?", frågade du mig. Jag kämpade för att inte blicken på nytt skulle falla ned till dina bröst, såg dig i ögonen och jag sa ja.
- "Gunilla, är du ute efter lammkött nu?" - "Louise din polska batikhäxa." Jag hade träffat henne året innan, hon var en galen kvinna som försökte försörja sig på att måla tavlor. Louise stod bakom dig och var den första som såg mig då jag kom till ditt hus. Louise fortsatte: - "Han kom simmande nedför forsen och klev naken upp på land, han är Näcken." Du såg undrande på mig. Jag berättade att förra året hade jag slagit vad om att jag skulle simma ned för forsen, jag hade simmat nedför timmerrännan och var naken därför att jag inte hade några badkläder med. Jag berättade om att jag träffat Louise sommaren innan, hon hade bett att få måla av mig i forsen, jag hade gått med på det även om jag frusit rumpan av mig. Louise kunde övertyga.
Louise var den enda som jag var bekant med sedan innan på din fest, därför kom jag att mest prata med henne. Hon hade haft en utställning i California under vintern, men var tillbaka under sommaren för att bo hos sin bror. Louise var pårökt, fräck i munnen och mycket underhållande.
Du tog mig runt och presenterade mig för dina gäster: - "Det här är Näcken, säger Louise. Jag fann honom på bron över forsen". Eddie en äldre kille med glasögon och pipa såg surt på mig och hälsade hastigt. - "Är det din kille?", frågade jag. - "Nej det är han inte, även om han kanske skulle vilja det." Du frågade om du fick spå mig med Tarot kort dagen efter.
Du berättade att du faktiskt drog in en del pengar på dina kort, du jobbade även med zonterapi och akupunktur. Jag bad dig för min del börja med korten så länge. Du lade en stjärna för mig och berättade sedan ingående för mig vilken sorts människa jag var. Du har ett Ikaroskomplex sade du till mig, - "Du vill upp och flyga, balansera på en knivsegg, men du kommer att falla." Jag skrattade åt dig men kände mig obehagligt träffad av dina ord.
- "Hur vet du det här om mig?" - "Det finns mycket man inte kan förklara" sade du - "Fast det korten visar stämmer nästan alltid, hur märkligt det än låter.", - "Men du är skeptisk och tror bara på det du ser" .
Vi träffades under några veckor. Du visade mig hur du gjorde då du arbetade med dina tarot kort, du försökte lära mig. Vi lagade mat tillsammans och du följde mig till krukmakarens ateljé då han väntade ut sin ugn. Vi brukade spela ihop han och jag då medan vi väntade. Efter några veckor var vi ute på fjärden ovanför forsen med båten, vi badade nakna och du såg att jag inte kunde ta blickarna från dig. - "Sover du över hos mig i natt?", frågade du.
Ditt sovrum låg på översta våningen, du hade en gammal vitmålad säng i järn. Hela rummet var vitmålat och mycket ljust. - "Ta det varligt med mig" bad du mig.
Vi låg stilla efteråt sedan skrattade du och frågade rakt ut: - "Blev vi med barn nu?"
Du skrattade ännu mer åt mig och sade - "Det är faktiskt ditt ansvar att ta reda på om din partner är skyddad". Du berättade för mig att du dels ogillade skydd, dels hade du varit sexuellt inaktiv en tid. Sedan såg du på mig och sade att du hade koll på dina perioder och att du var i en säker period.
Så sade du sakta att din biologiska klocka faktiskt gick, och gick allt fortare men att du var bränd sedan tidigare, du var livrädd för män som ville kontrollera och äga dig.
Vi fortsatte hela sommaren som ett par. Du skulle tillbaka till ditt riktiga arbete som lärare.
Jag undrade på skämt om jag möjligen var i ålder med dina elever, då blev du ledsen. - "Ålder spelar faktiskt ingen roll, jag är tillsammans med dig för att du är du." Jag höll om dig och sade att jag tyckte mycket om dig.
Din önskan om att vi skulle fortsätta tillsammans hos dig skrämde mig, jag ville inte flytta ihop, bli ett par på riktigt, din längtan efter barn gjorde mig nervös. Jag var inte redo för barn.
Efterhand förstod du att jag inte ville följa med dig, du blev ledsen och lite resignerad. - "Du kanske föddes 10 år för sent", sade du, - "Du vet nog inte ännu vad du avstår från, senare kanske du kommer att förstå det." Vi lovade att hålla kontakten med varandra men det ebbade ut.
Tre år senare sökte jag upp dig, du hade fått ditt barn med någon som du inte längre hade en relation till. Du hade ordnat din tillvaro på ett bra sätt, du levde med din dotter i ett hus i skogen och hade din syster boende hos dig. Dessvärre lyckades jag riva upp gamla sår, du hade fortfarande känslor för mig, du missförstod mina avsikter och trodde att jag kommit för att stanna hos dig.
Allt gick åt skogen den veckan, du kände dig kränkt och undrade vad jag ville med dig, jag svarade att jag inte riktigt visste, att jag fortfarande tyckte om dig men att det fanns andra. - "Du bara leker med mig, det här är på riktigt, antigen vill du dela mitt liv, min säng och mitt hus eller så försvinner du!"
Jag liftade ner till stationen och tog tågen bort med min ryggsäck. Bort till nästa hållplats. Jag satt och tänkte på dina ord om Ikaroskomplex, - "Du strävar mot himlen men faller då verkligheten kommer i fatt dig, liksom då solen smälte vaxet som höll vingarna fast på Ikaros."
|
