Skriv idag om: Att slippa teori för skoltrötta | Obama och katolska kyrkan | Kidnappade LVU-flickan i Sävsjö Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Sten O. Andersson
publicerad 20 jan 2010 kl. 10.14:
Gratisarbete ökar arbetslösheten
"Det obetalda övertidsarbetet har exploderat senaste året. I krisens spår tvingas framför allt manliga tjänstemän jobba uppemot 50 procent fler timmar övertid utan ersättning enligt TT."
En arbetare vet vad han har i lön och vilken ersättning han får om han arbetar övertid. Det står i en tabell. Femtio procent extra för varje övertidstimme och hundra procent efter klockan 20 och på helger. En tjänsteman däremot har ofta tvingats skriva bort sin rätt till övertidsersättning. Han vet därmed inte vilken månadslön han egentligen har, räknad med normala mått. Hans arbetsgivare har gratis arbetskraft efter åtta timmar. Gissa om frestelsen är stor att utnyttja gratisarbetet!
Här finns också en delförklaring till arbetslösheten som skapades under lågkonjunkturen och att den inte har minskat i någon större utsträckning trots att företagen nu går mycket bra.
Det obetalda övertidsarbetet har exploderat senaste året. I krisens spår tvingas framför allt manliga tjänstemän jobba uppemot 50 procent fler timmar övertid utan ersättning enligt TT.
Fram till och med 2008 låg antalet jobbade övertidstimmar utan ersättning relativt stabilt kring 1,3 miljoner timmar. Men under 2009 hade de obetalda arbetstimmarna ökat till rekordhöga 1,9 miljoner timmar, en ökning med hela 42 procent, enligt siffror som TT hämtat ur Statistiska centralbyråns databas för november.
I antal personer var det 27 procent fler som jobbade över utan ersättning, jämfört med året innan.
Ökningen var särskilt markant under hösten 2009 - en tid när företagen började få allt mer att göra igen men där personalstyrkan hade bantats rejält vilket ställde ökade krav på dem som var kvar. För arbetsgivarna blir det billigare att låta de som inte får något extra arbeta mer. Den tesen stöds av det faktum att den betalda övertiden samtidigt har minskat.
Den obetalda övertiden gäller främst tjänstemän. Och mest har den ökat för männen, runt 50 procent i antal timmar. Så långt TT.
De fackliga tjänstemannaorganisationerna gör vad de kan för att avråda medlemmarna från att ta anställning utan rätt till övertidsersättning. En tjänsteman kan då inte överblicka hur mycket övertid som kommer att krävas. Ska man överhuvudtaget gå med på att skriva bort denna rätt så bör det vara efter något år då man har underlag för hur stor lönehöjning man bör ha i kompensation för denna förenkling. Bedömning av löneerbjudanden blir ju meningslösa om man inte har betalt för den övertid man måste göra. 300 timmars övertid per år kan motsvara 120 000 kronor.
Men vad ska en tjänsteman göra som söker jobb i en lågkonjunktur och inte har så många alternativ? Arbetsgivarna har börjat tala om att "här har vi ingen övertidsersättning, du får en veckas extra semester i stället".
Ett av avtalskraven i vinterns stora avtalsrörelse är därför att det inte ska vara möjligt att teckna sådana avtal det första anställningsåret. Detta för att den enskilde ska få inblick i vad arbetet innebär.
Tjänstemännen och deras organisationer har anledning till självkritik. Arbetarna har alltid fört en solidarisk kamp för sina villkor, har varit fackligt aktiva på arbetsplatsen och lokala representanter som bevakat villkoren. Centrala tariffavtal har också underlättat att ge lika villkor för alla. (Det har förstås också nackdelar). Tjänstemän sågs från början som en förlängning av företagsledningen och viljan till fackligt engagemang på arbetsplatsen har förblivit låg. De ser facket mera som en advokatbyrå som de vill ha hjälp av när det strular till sig.
Följden av att arbetsgivarna har flyttat fram sina positioner, ofta tillämpar provanställning även för erfarna och välmeriterande sökanden, ökar kraven utan att anställa mer folk och utnyttjar tjänstemännen till gratisarbete är allvarliga och måste motarbetas.
Gratisarbetet skapar osund konkurrens på arbetsplatsen. Den som jobbar längst och gratis får vara kvar och får löneförhöjning. De som inte klarar pressen, inte kan tillbringa fritiden på jobbet eller vara ständigt uppkopplad blir utfasad med olika metoder. Tjänstemän som begär föräldraledighet blir motarbetade. Synen på utbrända som inte orkar mer ska vi inte tala om.
Det är dags att sätta stopp. Ingen bör ta anställning i ett företag som inte har kollektivavtal. Och kraven för de anställdas rättigheter bör skärpas.
Sten O. Andersson, Alltid på väg
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
