Satt framför TV:n för inte så länge sedan. Jag fick många intryck av det jag såg, men inte minst förvånades jag av de indirekta slutsatser man kom fram till.
Programledaren diskuterade hejvilt om vad som egentligen är det naturliga beteendet. "Något som kan uppfattas som så naturligt i ett land kan ju uppfattas som så onaturligt i ett annat" fortsatte hon. Hon kom fram till att det mest naturliga beteendet finns bland djur och att vi kanske borde ta en titt på dem istället.
Tittarna fick skåda parande djur i naturen och lyssna till en TV-röst som talade om hur många arter bland djuren som har en homosexuell läggning. Därefter fortsatte diskussionen i TV-soffan. En kille berättade att han brukade hänvisa till djurens natur när någon frågade honom om homosexualitet.
I diskussionen kom man också fram till att gruppvåldtäkter även finns bland djuren. Vilket ytterligare förklarar hur dumt föregående argument framställs. Är det tänkt att vi ska sanktionera människliga beteenden genom djurens beteenden?
Vidare i programmet diskuterades det argt om de stereotypa könsrollerna och om hur man helst bara ville utplåna dem. Ja, kanske vi alla borde gå och förvandlas till djur? I djurvärlden finns det i alla fall inga tydliga könsroller förutom de biologiska, måhända.
Visst skulle det vara oerhört nätt att slippa ta ansvar och leva som man själv vill i naturen, flockas hänsynslöst kring födan och slippa se sig efter ett dass. Men är det det människligheten är till för? Skall djurriket börja utgöra en referensram för den moderna människan?
Djur och människor må vara väldigt lika varandra i många aspekter, gurka och squash också för den delen. Men att dra likhetstecken mellan dessa är att gå ett steg för långt.
Sonya M'Rad,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Många svenska föräldrar har följt Anna Wahlgrens råd om barnuppfostran
Michael Lundahl