KULTUR & NÖJE
Artikel av REJ publicerad 14 jan 2009 kl. 11.07:

Gömda-Liza vägrar komma fram

Nu är det slut med Gömda-leken, dags för saning och konsekvens.
Det är mycket spännande att följa kampen mellan de fria bloggarna, nättidningarna och en allt mer korrupt gammelmedia. Det som från början handlade om Liza Marklunds osanningar i de "sanna" böckerna Gömda och Asyl har nu allt mer kommit att handla om de gamla mediernas trovärdighet och förmåga till etiska ställningstaganden. Det är faktiskt inte bara så att kollegor på tidningar och TV hjälper en kollega att tysta en besvärlig debatt, utan här är det personer med stora ekonomiska intressen som det inte är lämpligt att irritera.

Genom försöken att mörka historien om Marklunds politiska projekt har man riktat strålkastarljuset mot gammelmedias förmåga till oberoende granskning. Som de flesta makthavare som tappat greppet om verkligheten och överskattar sitt eget värde, bestämmer man sig för att inte tillåta denna debatt och vägrar sedan att delta.

Detta ledde till att debatten växte sig allt starkare på olika fria platser på nätet där diskussionen kom att handla allt mer om medias roll. Det hade, med tanke på vad media alltid hävdat, varit klokare att stiga fram och ta debatten och låta den enbart handla om Liza Marklunds brister som författare. Om redaktionschefer och andra vänner till Liza uppmanat henne att stå upp och be om ursäkt hade kanske en del av korthuset kunna räddas, men nu är det ett rivningsobjekt bortom räddning. Jag trodde att detta var rekord i nonchalant dumhet, men inte.

När trycket blir för stort börjar bunkern läcka, vid en närmare titt visar det sig vara galla som sipprar ut. Följande inlägg av Ulrika Stahre återfinns i Aftonbladet 090111:

"...det är också en kollaps i delar av den för närvarande rätt självgoda bloggvärlden. Här propageras det för 'sanningen' - den riktiga sanningen - här skrivs förringande om ämnet kvinnomisshandel, här hetsas det mot både Marklund och 'Mia'. Än författas det brev till Oprah Winfrey, än ropas det på bokbål. Så mycket hat och avsky och desperation är svårt att ta in. Ett provocerande rum av utspolade frustrationer."

Maken till elitism, de är nästan roande i sin brist på självinsikt och med sina uppblåsta egon. Kanske att vi skulle inrätta någon form av myndighet som utfärdar legitimation för journalister, Ulrika skulle nog vilja sitta i disciplinnämnden. Hur tröttsamt är inte det pompösa mässandet om att alla som vågar kritisera någon i feministlobbyn bereder vägen för misshandel och mord på kvinnor och barn, oavsett vad kritiken handlar om. Detta är fundamentalism i ordets rätta bemärkelse.

Samtidigt pyser det ut lite olämpligheter i andra tidningar, genast börjar ett märkligt manipulerande med artiklar och kommentarsforum som försvinner och förändras.

Tänk, jag trodde att tidnings- och TV-redaktioner styrdes av individer med "koll på läget", inte med etik och moral, men med överlevnadsinstinkt. Att i en tid när förtroendet för, främst, dagstidningarna är i botten ägna sig åt dylika manövrer är lika kontraproduktivt som att hoppa framför tåget för att plocka upp en tappad tågbiljett. TV4 har knappt hämtat sig efter Stefansson innan de gör en Gummesson, inte heller det särskilt förtroendeskapande.

Paul Ronges, som skrivit mycket klokt om Liza-skandalen, uppmanar henne att be om ursäkt och tror också att hon kommer att bli förlåten. Visst behöver Gömda-Liza be om ursäkt, främst från de tre barn som drabbats så fruktansvärt av hennes agerande. De barn som förmodligen drabbats värst är de två som fick följa mamma på en påhittad flykt. Två små ungar som under år tvingades med på irrfärd genom Sverige, utan kontakt med andra än en förvirrad mamma. Efter ett rotlöst flackande tvingades de till fortsatt flykt i Chile, för att sedan ta sig till USA. Det är inte särskilt förvånande att flickan fastnade i drogmissbruk och jag undrar hur den lilla pojken mår. Den pojke som blev övergiven av sin mor är nog den som fått den bästa uppväxten, även om det är ett trauma utan dess like att överges av sin mor.

Gömda-Liza skall verkligen be om ursäkt, för hon har en skuld till dessa barn som inget i värden kan gällda. Liza skall inte be om ursäkt för att återfå förtroendet hos sina läsare, en ursäkt är till för de man sårat och skadat, inte för att vinna egna fördelar.

Och trots allt som hänt, så kan Gömda-Liza le hela vägen till banken, cash is the queen.