 |
NÄRINGSLIV
Artikel
av Yngve Karlsson
publicerad 22 apr 2009 kl. 15.58:
Frihandel eller protektionism del 6
"Till begrepp som inte får ifrågasättas hör frihandel. Till begrepp som inte nämnas, än mindre försvaras hör protektionism."
I en artikel i SvD med rubriken "1873 års kris satte världen i gungning" skriver Waldemar Ingdahl en hel del om frihandel och protektionism. Jag har behandlat denna fråga i en artikelserie med namnet "Frihandel eller protektionism". (Här kan du läsa del 1, del 2, del 3, del 4 och del 5 av den serien.)
Under 1860-talet infördes frihandel i en rad länder till exempel Storbritannien och Frankrike. 1873 års kris hade sitt ursprung i att kreditinstituten beviljade lån till obemedlade, samma sak som hände i USA i början av 2000-talet. Lindahl skriver:
"Det var operahusens, winervalsernas, boulevardernas och de magnifika byggprojektens tid. Europa hade börjat taga tillväxten för givet."
Då kom den stora kraschen. Lindahl skriver vidare:
"Staterna försökte möta krisen genom att bryta frihandelssystemet och ta till protektionism för att rädda sina vacklande industrier. Kanslern Otto von Bismarck införde tullar 1879, den franska republiken gav upp kejsar Napoleon III:s frihandelsåtaganden, och 1888 vann Benjamin Harrison presidentvalet i USA på en protektionistisk politik. Sverige antog förhållandevis måttliga tullar. Endast Storbritannien behöll en frihandelspolitik."
"Den långa depressionen", som det som efterföljande kallas, bidrog till antisemitism, militarism och kolonialism, som i sin tur ledde fram till första världskriget. Den som vill veta mera om följderna kan läsa artikeln i SvD.
I sin kolumn i DN skriver Göran Rosenberg en del bra saker om frihandel och protektionism under rubriken "Att handla fritt". Han skriver:
"Till begrepp som inte får ifrågasättas hör frihandel. Till begrepp som inte bör nämnas, än mindre försvaras, hör protektionism. Frihandel och protektionism förhåller sig numera till varandra som förnuft till vidskepelse eller civilisation till barbari."
Underrubriken har följande lydelse:
"Vi står därmed inte i första hand inför valet mellan frihandel och protektionism, utan mellan en omglobalisering baserad på tilltro och en avglobalisering framdriven av misstro."
|
