Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Leif Karbelius
publicerad 27 okt 2008 kl. 19.54:
Fröet till ett tredje världskrig
Kl. 08.15 den 6 aug. 1945 släppte planet Enola Gay atombomben över staden Hiroshima. Ett eldklot 10 gånger starkare än solen kunde ses och ett enormt svampmoln reste sig mot den blå himlen.
Den 9 november 1989 föll Berlinmuren och den 3 oktober 1990 förenades Öst- och Västtyskland i ett enat Tyskland med politisk hemort i den nordatlantiska militäralliansen Nato. Det sovjetiska kommunistpartiets generalsekreterare Michail Gorbatjov, som i dessa ödestyngda tider administrerade ett sönderfallande Sovjetunionen, godkände Östtysklands avfall från Kremls maktsfär och den därpå följande sammanslagningen med Västtyskland. Dock utifrån ett uttryckligt löfte från Natos sida till den dåvarande sovjetiske utrikesministern Eduard Shevardnadze att inte låta utvidga alliansens medlemskader längre österut än vad som nu de facto hade skett. "Inte ett steg längre", ska den amerikanske utrikesministern James Baker ha sagt till sin sovjetiske motpart [1]. Trots löftet införlivades Sovjetunionens tidigare bundsförvanter Polen, Tjeckien och Ungern under år 1999 med Nato. Något senare, år 2004, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen. Inbjudan till alliansens anslutningsprotokoll undertecknades i juli 2008 med Albanien och Kroatien, och den forna sovjetrepubliken Georgien - aktuell i dessa dagar med tanke på det korta kaukasiska kriget i början på augusti - har sedan länge ansökt om medlemskap i Nato vilket också har rönt ett kraftfullt stöd från USA:s, och inte minst, från den svenske utrikesministern Carl Bildts sida. Georgien har redan ett mycket nära samarbete med alliansen i och med anslutningen till IPAP - Individual Partnership Action Plan - och genom sin viljeförklaring i handlingsdokumentet "Intensifierad dialog" som signerades med Nato i september 2006. Hösten 2008 instiftades även NGC - The Nato-Georgia Commission - för en än mer fördjupad dialog mellan de båda parterna. Även Ukraina har inlämnat en ansökan om medlemskap i Nato vilket välkomnats både av USA liksom av alliansens övriga medlemmar.
Samtidigt med Natos positionsförflyttningar österut, och inringningen av ett försvagat och förnedrat Ryssland, hyser Bushadministrationen i Washington långt framskridna planer på en modernisering av kärnvapenarsenalen och utvecklandet av s.k. "mini-nukes", dvs. små taktiska atombomber underskridande 5 kiloton vilka anses kunna användas som slagfältskärnvapen i ett förebyggande förstaslagsscenario tillsammans med konventionella vapen. Planer om för övrigt även diskuterats, och fortfarande övervägs, inom Natokretsen i sin helhet [2].
Rysslands president, Dmitrij Medvedev, har å sin sida också aviserat en modernisering av hela den ryska kärnvapenarsenalen med utgångspunkt från den s.k. "nukleära triaden", dvs. nybyggandet av atomubåtar, missiler och strategiska bombflygplan. Därutöver planerar man att bygga ett helt koppel av nya avskjutningsramper för ballistiska kärnvapenmissiler av typen Topol-M [3].
Fire, walk with me!
Då fick jag se en blekgul häst, och mannen som satt på den, hans namn var Döden, och Dödsriket följde med honom. (Upp. 6:8).
Oavsett ideologiska och politiska förtecken så måste uppenbarligen frågan ställas: vad hade hänt om Georgien i början på augusti, då ryska arméstyrkor invaderade landet, redan hade varit medlem i Nato? Hade då art. 5 i Natofördraget - som anbefaller alla i Nato ingående stater att skynda till undsättning då en medlem attackeras - utlösts? Och i ett eskalerat krigsscenario, hade då taktiska kärnvapen kommit till användning? För att nu driva resonemanget ytterligare ett snäpp vidare och försöka skåda in i den närmaste framtiden då möjligen både Georgien och Ukraina är etablerade medlemmar i Nato och Sevastopol på Krimhalvön, som för närvarande är flottbas för den ryska svartahavsflottan, intagits av amerikanska flottenheter: hur kommer då en eventuell konfrontation mellan världens militära supermakter att utveckla sig? Ligger det trots allt inte inom det möjligas ram att här ana fröet till ett 3:e världskrig? Kommer svampmolnet denna gång att resa sig mot himlen ovanför de kaukasiska bergstrakterna eller i det oländiga gränslandet mellan Balticum och Ryssland och följas av en förödande eldstorm som sveper med sig stora delar av den mänskliga civilisationen?
[1]: Noam Chomsky, Information clearing house info/ article 20737. [2]: Ian Traynor, Pre-emptive nuclear strike a key option, Nato told (The Guardian, 2008.01.22); Dave Zweifel, Information clearing house info/ article 4730. [3]: H. Abrahamson, Kärnvapen förblir kärnan i ryska krigsmakten (Ny teknik, 2008.08.01); Göteborgs-Posten, 2008.09.27.
Leif Karbelius,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
