POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel av William Butt publicerad 20 feb 2006 kl. 12.19:

Folkpartiet förlorar min röst

"Jag tycker att det är för djävligt att vi går miste om Karin Pilsäter, även om det troligen bara kommer att handla om en kortare tid. Hon är ju ingen brottsling."
När den buffliga aspackade Anna Sjödin slåss med en krogvakt, får hon fortsätta med sina politiska uppdrag och hon får stöd av sitt parti. Till och med Statsministern uttrycker förtroende för henne, trots det som hänt. Men när Folkpartiets Karin Pilsäter gör det som 90 % av oss har gjort, nämligen att köra bil morgonen efter att vi druckit vin, får hon ingen som helst offentligt stöd av sin partiledare. Istället blir hon tvingad ute i kylan och tvingas till ett s.k. "timeout". Man behöver inte vara atomfysiker för att räkna ut att beslutet om time-outen är fattad på grund av Pilsäters behov av att vara politisk korrekt, och det är just denna förbaskade politiska korrekthet som bör debatteras ty Sverige, och i synnerhet Folkpartiet, går tillfälligt miste om en av sina absolut mest lysande politiker strax under upptakten till vad som är kanske det viktigaste valet på många decennier.

Jag har röstat på Folkpartiet i de två senaste valen, och har, innan den aktuella händelsen, återigen tänkt rösta på Leijonborg och hans gäng. Leijonborg lyckas övertyga mig, trots att han är en jävligt dryg, ibland tveksam och rätt så provocerande figur, men invandrare som Mauricijo Rojas och Nyamko Sabuni basunerar ut det typ av budskap som jag, som varit 40 år i det svenska samhället, tror på. Karin Pilsäter är dock en av Sveriges genom tiderna lysande unga politiker vars karriär sträcker sig tillbaka till slutet på 80-talet då hon var aktiv inom Ungliberalerna. Hon var en av de första unga politiker som vågade tala om för svenska folket att Ny Demokratis politiska agenda var en fara för det framtida Sverige. Sedan dess har Pilsäter ägnat sitt liv åt politiken. Hon är en person som svenska folket haft stort förtroende för, och hon har givit Folkpartiet ett mycket mer kommersiellt säljbart ansikte än vad tråkmånsen Lars Leijonborg någonsin gjort.

Till skillnad från Anna Sjödin gjorde Karin Pilsäter ingen hemlighet av att hon drack vin kvällen innan hon åkte fast i vägkontrollen. Sjödin försökte bagatellisera sitt supande genom att göra gällande att hon inte alls hade druckit så mycket som påståddes, medan flera vittnen på plats intygade att människan var så asberusad att hon höll på ramla omkull. Sjödin var inte särskilt politiskt korrekt i sin mediahantering av saken, men det var Pilsäter, och frågan uppstår om hur viktigt det verkligen är att vara politisk korrekt i sådana här situationer? Jag kan tänka mig att Karin Pilsäter och politiker inom hela hennes partikrets tycker att det här är en för djävlig situation och att hon inte borde straffas med att tillfälligt behöva backa från politiken. Jag kan också tänka mig att många av dem, t.o.m. Lars Leijonborg själv, har kört bil morgonen efter att ha druckit vin. I det här lilleputtsamhället har vi ofta en förträfflig tendens att göra hönor av fjädrar. Okej, jag menar inte att man ska komma undan straff i fall man kör för fort eller har alkohol i blodet när man kör bil, men - lets face it - det är ju ett s.k. ringa brott och var ju för f-n inte så mycket alkohol, och jag är övertygad om att Karin Pilsäter bedömde att hon kunde köra bilen annars hade hon tagit en taxi. Varför kan hon inte, som vi alla andra, få straffet i form av böter och indraget körkort? Skall hon också behöva ge upp sitt arbete? Hur skulle vi andra reagera ifall vi fick backa ifrån våra arbeten ifall vi begick ett sådant här ringa brott. Det spelar ingen roll om hon är politiker eller s.k. förebild. Det ska vara likhet inför lagen för alla medborgare. Men det blir inte alltid så. Det bästa exemplet jag kan komma på där en makthavare fått behålla sitt jobb trots att han begick ett brott är Högsta Domstolens justitieråde Leif Thorsson! Om han ska få fortsätta döma oss, varför får inte Karin Pilsäter få fortsätta föra vår politik?

Jag tycker att det är för djävligt att vi går miste om Karin Pilsäter, även om det troligen bara kommer att handla om en kortare tid. Hon är ju ingen brottsling. Det är våra ofta idiotiska svenska moralföreställningar som tvingar henne till att behöva få ett extra straff. Jag har i dag talat med Folkpartiets presssekreterare Joakim Bergström som försäkrar mig att beslutet om time-outen är fattad av Karin Pilsäter själv och att hon faktiskt har stöd av många inom partiet. Om det är så varför accepterar de hennes beslut att dra sig tillbaka från politiken? Varför kan de inte visa lite stake och gå ut offentligt och övertyga svenska folket om att Pilsäters brott är ringa och att hon inte ska behöva ge upp sitt uppdrag inom politiken? Varför övertalar de inte henne att stanna kvar? Det är troligen på grund av att de är veklingar som inte törs stå för sina åsikter om saken mer än i privata samtal med Pilsäter. Det blir en sak i privata sammanhang och en annan sak i det offentliga forumet. En slags dubbelmoral skulle jag vilja kalla saken.

En sak är klar, om jag fick chansen att stå ansikte mot ansikte med Lars Leijonborg idag skulle jag ta honom i örat och göra klart för honom att genom att acceptera Karin Pilsäters beslut att ta en time out just nu strax före valet, förlorar han och Folkpartiet min, och troligen många andras röster i det kommande valet!