Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Maria Karlsson
publicerad 23 mar 2010 kl. 12.02:
Folkmordet i Turkiet: Vad röstade de egentligen om?
"Erkännandenas politiska konsekvenser, liksom den svenska regeringens förhållningssätt till riksdagens erkännande, har med rätta varit omdiskuterade. Samtidigt har fakta om folkmordet i sig självt förekommit mycket sparsamt i media."
Folkmordet 1915, förövat mot det osmanska rikets kristna minoriteter, har i kölvattnet av den svenska riksdagens och det amerikanska utrikesutskottets erkännanden figurerat flitigt i media. Erkännandenas politiska konsekvenser, liksom den svenska regeringens förhållningssätt till riksdagens erkännande, har med rätta varit omdiskuterade. Samtidigt har fakta om folkmordet i sig självt förekommit mycket sparsamt i media. Vad är det den svenska riksdagen egentligen har röstat om?
Som ett resultat av att man i media undvikit, eller varit ovilliga att lyfta fram den historiska händelse som trots allt står i centrum för debatten så har viss begreppsförvirring uppstått. Svenska journalister och politiska kommentatorer har valt att tala om riksdagens "beslut" att "definiera" folkmordet 1915 som just folkmord. I själva verket har det dock varit fråga om ett erkännande av en slutsats som den oberoende forskningen sedan länge kunnat konstatera och förhålla sig till.
Forskningen och det historiska källmaterialet har pekat på hur den så kallade ungturkiska regimen under 1900-talets början, i takt med ökad militarisering och en ny nationalistisk ideologi, systematiskt utrotade majoriteten av det osmanska rikets armenier, syrianer, assyrier, kaldéer och pontiska greker. Frågor kring hur och varför folkmord kom att bli en realistisk möjlighet, om det fanns en sedan länge utstakad plan att folkmörda eller om den formulerades i och med första världskrigets utbrott, har stått i centrum för forskningen. Att händelserna 1915 och framåt var folkmord råder det dock enighet kring. På detta sätt är folkmordet 1915 inte ett "omdiskuterat" folkmord, såsom det i flertalet svenska medier har framhållits. Snarare har folkmordet i efterhand, i takt med att den turkiska förnekelsen av samma folkmord har fortsatt, kommit att bli "politiserat" - med eller utan den svenska riksdagens erkännande.
I mediebevakningen av erkännandet har även diskussioner kring varför ett snart hundra år gammalt folkmord idag väcker debatt undvikits. I mångt och mycket tycks både Turkiets förhållande till EU, och till ett eventuellt medlemskap, liksom den turkiskt statsorganiserade förnekelsen av folkmordet bidra till ämnets aktualitet. Faktum är att trots att varken Köpenhamnskriterierna eller EU:s medlemskrav kräver av Turkiet att erkänna folkmordet 1915 så är det på många sätt ändock en viktig pusselbit. I ett Europa där Auschwitz har blivit symbol för det absolut onda skvallrar det om dubbelmoral att samtidigt acceptera en ny medlemsstat som kontinuerligt förnekar ett annat av 1900-talets mest omfattande folkmord enligt devisen "tystnad när det är möjligt och diplomati när det är nödvändigt". En devis som för övrigt allt tydligare har visat sig ligga närmare verkligheten ju fler diplomater Turkiet kallar hem, och ju fler minoritetsgrupper som hotas av utvisning.
Genom att inte bry sig om den historiska bakgrunden, folkmordets orsaker, utveckling och konsekvenser, och genom att inte debattera folkmordets nutida betydelse så följer även svensk media den turkiska förnekelsens devis.
Maria Karlsson, historiestudent i Lund med fil. mag
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
