 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Unto Seppälä
publicerad 30 sep 2009 kl. 12.34:
Filmiska minnen av tre stjärnor
På 50-talet gick jag minst en gång i veckan på bio. Natalie Wood, Brigitte Bardot och Vivien Leigh var skådespelare som jag särskilt beundrade.
Jag köpte en DVD-skiva i matbutiken. West Side Story, en musikal av Leonard Bernstein. En filmversion med Natalie Wood i huvudrollen från 1961. Pris 49:50. Igår kollade jag på filmen tillsammans med min mellanson. Han har hört om musikalen men jag blev lite förvånad över att han inte kände till musiken. Jag blev också förvånad över kvalitén, både utformningen och dialogerna. Alltihopa kändes modernt och nutida. Jag har inte sett filmen i sin helhet sedan 60-talet. Musiken trodde jag alla kände till! Leonard Bernstein skapade verkligen en högkvalitativ musikal, en modern Romeo och Julia-berättelse.
Natalie Wood blev min stora idol i filmen Ung Rebell från 1955. Hennes riktiga namn var Natalia Zakharenko och hon föddes i Kalifornien 1938. Hennes far var rysk arkitekt och hennes mor var fransk balettdansös. Natalie Wood var gift med Robert Wagner när hon föll överbord från parets lustyacht då den låg för ankar vid Santa Catalina Island i Kalifornien 1981. Hon blev 43 år gammal.
Natalie Woods motspelare i Ung Rebell, James Dean, föddes 1931 i Indiana, USA och blev en stor idol många år framöver trots att han var bara 24 år när han dog i en bilolycka med sin Porsche 550 Spyder.
De tre skådespelarna som hade de största rollerna i filmen dog alla unga: James Dean 24 år, Natalie Wood 43 år och Sal Mineo 37 år.
Jag hoppas att matbutiken säljer även Ung Rebell i nära framtid.
*
Dottern till Anne-Marie Mucel föddes 1934 i Paris. Hon blev så småningom en stor idol för den hormonstinne unge mannen. Vid dopet fick dottern namnet Brigitte Anne-Marie Bardot. Fadern hette Louis Bardot. Dottern utvecklades till en frigjord skådespelerska och sexsymbol som vi unga män hade svårt att motstå. 1952 gifte hon sig med regissören Roger Vadim vars riktiga namn var Roger Vladimir Plemiannikov och var av ukrainskt ursprung.
Brigitte Bardot och Roger Vadim gjorde några filmer tillsammans, bland annat Och Gud skapade kvinnan. Den 28 september fyllde hon 75 år.
1962 visades Brigitte Bardots film Sanningen på biografen i kasernen där jag gjorde min värnplikt. Efter meningslöst springande i skyttegravarna ville jag koppla av med Brigitte Bardot. Men det blev inte så som jag hade tänkt mig. Jag somnade i biosalongen. Republikens ärorika armé slog ut den hormonstinne unga soldaten. Inte ens Brigitte Bardot kunde hålla honom vaken.
Idag skulle jag inte kalla Brigitte Bardot min idol. Men för många Sverigedemokrater är hon säkert en politisk symbol. Hon har skrivit uppskattande om den franska ultrahögerns ledare Jean-Marie Le Pen. I boken Ett skrik i det tysta attackerar hon invandrare, judar, muslimer och homosexuella. Bardot har fått många böter för hets mot folkgrupp och för sina formuleringar om hur muslimerna håller på att ta över Frankrike. Hon hade säkert platsat i Sverigedemokraternas styrelse med dess invandrarfientliga, näst intill rasistiska politik.
*
Egentligen var det två filmer jag köpte hos mathandlaren. Den ena var West Side Story och den andra Borta med vinden. Jag fick ett litet leende på läpparna när jag såg omslaget på DVD:n, Clark Gable kysser Vivien Leigh. Det är många motspelare som har sagt att det var förfärligt att kyssa Clark Gable, han hade så dålig andedräkt.
Borta med vinden är en klassiker som man bör ha i bokhyllan. Jag har sett filmen både som original i svartvitt och senare som färgfilm. Men det är ett tag sen sist. Jag har ännu inte sett min nyköpta DVD. Mellansonen är intresserad av filmen så vi kommer nog att se den tillsammans under någon av de närmaste dagarna.
Clark Gable i all ära men jag är mer intresserad av Vivien Leigh. Hon tillhör min mors generation och jag var för ung när hennes 40-tals filmer visades på bioduken. Men jag har ett svagt minne att jag i unga år såg hennes Dimmornas bro, motspelare i filmen var Robert Taylor. Anna Karenina, efter Leo Tolstojs roman med samma namn. (Det finns många film- och tv-versioner av Anna Karenina, bland annat en med Greta Garbo.) LinjeLusta, Vivian Leighs motspelare var Marlon Brando. Senare år har jag sett dessa tre filmer. Filmen Linje Lusta gjordes efter Tennessee Williams skådespel med samma namn och den filmen glömmer man inte i första taget.
På 50-talet gick jag minst en gång i veckan på bio. Då gick jag i en privat realskola som ägdes av en judisk familj. I folkskolan fick man mat men inte i en privat realskola. Jag fick varje dag en liten summa pengar från morsan för att kunna köpa riktig mat i närliggande restaurang. Det gjorde jag. Jag beställde silverte (kokt vatten med socker i) och en torr bulle. Det blev inte dyrt och resten av pengarna använde jag för biobiljetter och en del för cigaretter. På den tiden var det tufft att röka, i hemlighet förstås.
Vivien Leigh var en brittisk skådespelare, som egentligen hette Vivian Mary Hartley. Hon föddes 1913 i Väsbengalen i Indien, på den tiden en brittisk koloni. Hon dog i tuberkulos 53 år gammal. Hon fick två Oscar-statyetter, en för Linje Lusta och den andra för Borta med vinden, filmen som vi ska se någon av de närmaste dagarna.
|
