 |
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Suzanne Qrunell
publicerad 22 apr 2005 kl. 16.40:
Feminismen bär skulden till att vi mår så dåligt
Det här är mitt sätt att se på detta med feminister och jämställdhet. Jag är 100 procent kvinna och har en helt annan åsikt en vad som brukar stå i tidningarna.
Nu är jag så trött på dessa manshatande fanatiska feminister och deras hotfulla frammarsch i vårt samhälle! Det som har irriterat mig mest genom åren i deras artiklar och framträdanden i TV, är att de alltid uttrycker sig "vi kvinnor". Vilka vi? Jag är definitivt kvinna och jag ställer mig inte bakom ett enda ord som dessa kvinnofientliga, nedvärderande och egotrippade gaphalsar säger.
Det här har gått så långt att jag nästa gång jag ser en artikel i tidningen där en feminist använder uttrycket "vi kvinnor", kommer att anmäla henne för kränkning! Det är precis vad det är, kränkning mot hela den kvinnliga befolkningen i Sverige eller till och med kränkning mot hela den kvinnliga mänskligheten. Feministerna verkar inte kunna stå för sina egna ord (precis som våra politiker) utan måste inbilla sig att alla kvinnor står bakom deras åsikter för att våga yppa dem. Så fel de har. De pratar om att männen förtrycker kvinnorna, att alla män är potentiella våldtäktsmän eller mördare, att det enda männen vill är att sätta kvinnan på plats och bestämma över henne, trampa på henne och lura in henne i fällan att passa upp på mannen.
Jag är 42 år, gift för tredje gången, har fem barn och vågar påstå att jag vet väldigt mycket om män, och kvinnor också för den delen. De som förtycker kvinnor är andra kvinnor, likaså de som trakasserar, nedvärderar, ger dåligt samvete och pratar illa om kvinnor är kvinnor och inte männen! Feministerna är den värsta sortens kvinnor som finns: De förstör för andra kvinnor, för männen och för alla barnen, dvs familjerna. Feministerna säger att det fult att vara hemma med sina egna barn, det är fult att sköta om sitt hem, det är fult att tycka om att laga mat, baka bullar och ha maten klar när mannen kommer hem från jobbet, det är fult att hålla sig snygg och sexig och behaga mannen och det är ännu fulare att vara ett sexigt vilddjur i sängen och bli tillfredsställd av sin man.
Är du som kvinna en sådan "bakåtsträvare" så är du ett så farligt hot mot dessa feminister att de nästan går i taket. Då är du lurad av mannen, in i fällan, att vara hans obetalda lilla slav, hemma vid spisen, sängen och bland barnen. Men problemet är att det vet inte du, bara feministen. Det är bara feminister som vet något om kvinnofällor förstår du. Feminister är en egen ras, tror de själva, som står högt över de vanliga kvinnorna som inte begriper sitt eget bästa. Gillar du sex? Nej nej, det tror du bara för att en man har tutat i dig det. Gillar du att vara hemma och sköta om dina barn och ditt hem? Inte alls, du är bara hjärntvättad av mannen.
Hur mår kvinnor i dag? De är mer sönderstressade än någonsin och blir bara fetare, olyckligare och mer fysiskt sjuka. Hur mår barnen och tonåringarna? Vems fel är det? Feministernas förstås. De har sett till att kvinnor måste ut i arbetslivet, inte vara hemma med sina barn. Är du däremot hemma med andras barn, s k dagmamma, så räknas det som ett arbete. Alla stressar, det får barnen lära sig redan på dagis. Ingen mår bra, framför allt inte kvinnan som känner att hon inte räcker till någonstans, varken hemma eller på jobbet. Det dåliga samvetet gnager och det slutar med skilsmässa, stressmage, oregerliga ungar och till slut går man i väggen. Är det det som är kvinnans absolut bästa liv? Ingenting annat räknas än att man har ett arbete att springa till på morgonen?
Det har blivit mycket tjohej om den nya TV-serien om de desperata hemmafruarna. Feministerna uttrycker sig på radion, i tv och i tidningarna. Det är bara de rika som är hemma med sina barn, som en lyxig grej liksom. Herregud säger jag bara, de vet ingenting om vad de snackar om. Jag fick mitt första barn 1988 och började pussla med dagarna för att få dem att räcka så länge som möjligt och planerade att bli gravid igen ganska snart för att kunna vara hemma ännu längre. Jag lyckades och fick vara hemma i drygt fyra år innan jag tvingades ut i arbetslivet. Jag ville verkligen vara hemma med mina barn men det som borde intressera feministerna mer är att om jag gått ut och jobbat på en gång, lågavlönat vårdbiträde som jag var, så hade jag tjänat 200:- mer i månaden än att vara hemma. Sen, med kostnaderna för resor till och från jobbet, matlåda och andra utgifter i arbetet så skulle jag alltså gått minus!
Jag har fött fler barn och det har varit likadant hela tiden eftersom jag alltid har haft lågavlönade kvinnojobb - jag har inte tjänat ett dugg mer att gå ut och jobba än att ta hand om mina barn! Jag bildar min egen rörelse - Motjuck - för oss som är trötta på feministernas skitprat! Där är alla välkomna, kvinnor som män.
Jag påminner en gång till om att jag anmäler den feminist som skriver "Vi kvinnor" för kränkning. Jag kan även upplysa om att jag står bakom vartenda ord jag skrivit och jag har tänkt alldeles själv, jag kuvade kvinna. Kan även säga att jag älskar män. De ställer upp i alla lägen och har en mycket svårare situation än de flesta kvinnor, vara "karln i huset" som kan allt från att bygga nytt hus till att förföra sin kvinna enligt tidningarnas alla knep. Däremellan vara världens bästa pappa, laga mat, laga cykeln, byta proppar, byta blöjor, byta däck på bilen och hinna jobba också, minst åtta timmar om dagen och glöm inte bort att vara romantisk och ge kvinnan din ett långt hett förspel innan du ens ska tro att du får något. Vältränad och snygg ska du också vara, och snäll mot svärmor.
Tack gode gud att jag är kvinna, det är så behagligt, skönt, givande och roligt, ni skulle prova någon gång, ni feminister.
|
