Sedan ca ett år tillbaka har jag engagerat mig i ett antal forum där man påstår sig förespråka de mänskliga rättigheterna. Ett av detta har varit NKMR vars syfte främst är att motverka myndighetsmissbruk och då främst när det gäller i vad mån myndigheterna (framför allt soc.) har rätt att omhänderta barn mot föräldrarnas vilja. På forumet målas en bild upp av ren konspirationskaraktär upp. Socialsekreterare påstås av ren vinning ha ett intresse i att omhänderta barn. Mängder av socialsekreterare placerar barn hos släktingar och liknande och får som jag förstår en klumpsumma under bordet av mottagarfamiljen. Detta är vad NKMR påstår och utan att gå in i den diskussionen mer än vad jag redan gjort så är det själva iden om "De mänskliga rättigheterna" som fångat mitt intresse. Vilka rättigheter talar man om och för vem ska rätten bevakas? Kan det vara så att "den enes bröd, den andres död" alltså att det den ena tjänar på att få igenom sin "rätt" blir till en kostnad för någon annan?
Dessa frågor har jag och fler med mig försökt ställa på forumet, men som jag förstått det så har den "rätten" aldrig varit aktuell, d.v.s. rätten att ifrågasätta det som påstås, dra ut konsekvenserna av det etc. och detta har då bara gjort mig än mer nyfiken på att ta reda på vad man egentligen talar om.
De flesta av oss har nog en ide om de mänskliga rättigheterna och jag tror inte heller att det är svårt att enas om att rättigheterna korrelerar med de behov en människa har både över tid men också i rumslig bemärkelse. Svälter man så är man nog mer i behov av mat än av inspirerande teaterbesök och har man skaffat sig allt vad pengar kan ge, så är nog de materiella behoven så pass fyllda att man kan börja fundera över mer andliga dito (Se Maslows behovskurva).
Jag tror inte heller att någon har svårt att tänka sig att om mina behov är riktigt stora och jag med framgång kan hävda min rätt till dem så är det mycket möjligt att någon annan som inte är lika självhävdande får stå tillbaka, trots att dennes behov kan vara minst lika skriande.
Alltså är det här med mänskliga rättigheter inget absolut, det är bara en tankekonstruktion och man måste våga sig på att fråga vem som vinner och vem som förlorar när man hävdar någons rätt. Ska man hävda den enes rätt som NKMR gör då det gäller föräldrarätten så måste man också fundera över om det finns någon annans rätt som samtidigt måste bevakas. Några av oss har hävdat t.ex. barns rätt till skydd från våldsamma föräldrar och detta har inte tagits väl upp på forumet. Tvärtom har de av oss som försökt nyansera debatten på detta och liknande sätt blivit avstängda från forumet efter att först ha demoniserats och utpekats som motståndare, spioner åt myndigheterna och jag vet inte allt.
M.a.o. har jag kunnat konstatera att en av de mest grundläggande rättigheterna i en demokrati, alltså yttrandefriheten, inte alls beaktas inom NKMR och detta "brott", har jag också sett återupprepas på i nämnd ordning Föreningen Samhällets Styvbarn, Stulen barndom och nu senast Sociusswedens forum.
Vad detta kommer sig av vet jag inte och jag förstår heller inte hur man kan framhärda i att dels fortsätta påstå sig vara för de mänskliga rättigheterna och samtidigt i handling förneka dem om det inte är så att man egentligen menar något helt annat än just "mänskliga rättigheter".
Vi vet, alla vi som bevistat dessa forum att det finns ett syfte och att det finns ledare och styrelsemedlemmar som rensar bort inlägg (och också skribenter) som inte anses vara en tillgång i den kamp man bedriver.
Vi vet också att de som registrerar sig på forumen i allmänhet gör det som en missnöjesaktion. Man anser sig drabbad av samhället och man vill göra upp med detta eller rättare, man vill få rätt i något där man anser sig ha blivit felaktigt behandlad och man hoppas på kollektivets stöd. Detta är inget konstigt alls. Så har människor alltid organiserat sig mot övermakten, men, det finns ett stort men - de som organiserar låter sig inte granskas och detta är allvarligt!
Vi känner inte till deras egna bevekelsegrunder eller om de har en dold agenda, vilket de troligen har eftersom de är så rädda just för att bli synade i sömmarna. Vad har alltså Ruby Harrold Claesson, ordförande för NKMR för egna intressen? Går hon bara medlemmarnas ärenden eller har hon något eget att vinna? Utnyttjar hon sina medlemmars desperation för att nå egna mål och vilka är i så fall dessa?
Att hitta information om Ruby är inte svårt, hon har gjort sig bemärkt på många vis och jag tänker inte gå in på det här, men för mig framstår det som helt klart att Ruby har en egen agenda. Att hon har saker hon slåss för och saker hon slåss emot och detta gäller även de övriga föreningarnas överhuvud.
Och det är inte heller något märkvärdigt. Det som är märkvärdigt är styrelserna obenägenhet att svara på frågor, att tillåta en öppen debatt och deras samfällda syn på hur man ska tas med meningsmotståndare!
Att komma i onåd i de föreningarna innebär alltså en lång rad rena rättsvidrigheter. Man lämnar utan vidare ut uppgifter om folk så att de kan agera som måltavlor för vem som helst som vill få ur sig sin frustration. När det gällt skadeståndsanspråk så har folk inom Stulen Barndom blivit uppmanade att salta de historier de skickat in till föreningarna och som initialt skulle vara ett underlag i den omtalade grupptalan och ja, det finns som jag ser det inga moraliska betänkligheter alls för att nå målen och det är här jag tycker hela människorättstanken faller. Man saknar moral och man uppträder helt oetiskt då det gäller att desarmera meningsmotståndares argument.
Jag vill alltså på goda grunder varna för de här föreningarna. De har skapat en subkultur som inte skulle vara möjlig annat än på nätet och de följer helt sina egna lagar om rätt och fel och de människor som söker sig dit i hopp om att få upprättelse gör verkligen sig själva en ren otjänst. Ska man kunna få "rätt" så måste man för det första ha rätt, d.v.s., man ska kunna bevisa att man är oskyldigt anklagad och man måste dessutom kunna argumentera för sin sak. Kan man inte det så är man illa ute och då hjälper det inte hur upprörd man är. För - även om det är lätt att stänga av "motståndare" genom att banna dem från forumet, så kommer man inte lika lätt att kunna stänga av rättsapparaten och det är den man behöver kunna påverka om man någonsin ska få rätt!
Ann Johansson,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Malmö moské
