 |
NÄRINGSLIV
Artikel
av Yngve Karlsson
publicerad 28 jun 2010 kl. 09.52:
Försvar av kapitalismen övertygar inte mig
"Norbergs bok är mycket välskriven och han har nog övertygat många om kapitalismens förtjänster. Jag tycker att kapitalismen under en övergångsperiod kan få styra ekonomin men i det långa loppet är det socialismen och senare kommunismen som gäller."
Jag har läst Johan Norbergs bok "Till världskapitalismens försvar". Den är ett vältaligt försvar av kapitalismen som ekonomiskt system. Norberg hade en anarkistisk bakgrund som övergick i en liberal grundåskådning.
Jag växte upp i en bondemiljö där man röstade på Bondeförbundet som senare blev centern. För 50 år sedan, 1960, blev min grundåskådning socialistisk och jag har troget röstat på SKP, VPK och Vänsterpartiet. Jag har upplevt murbygget i Berlin 1961 och dess rivande 1989 utan att det förändrade min grundläggande åskådning vad beträffar socialismen.
Norbergs bok är mycket välskriven och han har nog övertygat många om kapitalismens förtjänster. Jag tycker att kapitalismen under en övergångsperiod kan få styra ekonomin men i det långa loppet är det socialismen och senare kommunismen som gäller. Under socialismen "av var och en efter förmåga och åt var och en efter prestation" och under kommunismen "av var och efter förmåga och åt var och en efter behov".
Boken innehåller mycket statistik, bland annat den över hungerns minskande i världen efter 1970. Norberg skriver:
"Snabbast har det gått i östra och sydöstra Asien, där andelen hungrande sedan 1970 har minskat från 43 till 10 procent. I Latinamerika har andelen minskat från 19 till 11, i Nordafrika och Mellanöstern 24 till 11, i Sydasien från till 37 till 24 procent och Afrika söder om Sahara 35 till 33 procent."
Sedan boken skrevs 2001 har nog antalet hungrande minskat ytterligare.
Latinamerika fick en svag utveckling därför att man trodde på "beroendeskolan" som innebar att man satsade på "importsubstitution" - man producerade varorna själv i så stor utsträckning som möjligt. Latinamerika levererade kaffe, bananer och råvaror och drabbades svårt av 30-talets depression. Det faktum att jorden var indelad i stora gods och fattiga lantarbetare, gjorde att de inte hade råd att köpa de varor som producerades i den inhemska industrin. Industrin tvingades inte heller att effektivisera produktionen på grund av de höga tullarna.
Norbergs bok är väldigt skickligt skriven och är svår att bemöta men jag har skrivit en serie artiklar med rubriken "Frihandel eller protektionism". Aktuell i detta sammanhang är särskilt del 2. Där citerar jag Martin Wolf på följande sätt:
"De flesta fattiga länderna bör ha fri tillgång till de rikas marknad men ha tillåtelse att följa sin egen väg från laisser-faire till dess motsats."
Att protektionism har spelat en stor roll för den ekonomiska utvecklingen i en rad länder visade jag i samma artikel med följande:
"I Financial Times den 17 juli 2007 finns en insändare som har rubriken "Today´s rich nations became rich thanks to strong trade protection." Artikelförfattaren Robert H Wade driver exakt samma tes som jag när det gäller USA:s protektionism fram till 1920-talet och det var också den ekonomi som växte snabbast. Wade skriver vidare att "Österrike, Finland, Frankrike, Tyskland, Sverige, Japan och (efter 1955-60) Taiwan och Sydkorea växte också snabbt med en hög grad av protektionism. Bara efter att dessa länder hade uppnått en "catch-up" eller bättre, började de säga att frihandel var bäst för alla."
Jag har skrivit sex artiklar på temat frihandel eller protektionism. Här kan du läsa del 1, del 2, del 3, del 4 och del 5 och del 6.
|
