Skriv idag om: Bostadsrätt vs hyresrätt? | Egyptens presidentval | EU-toppmötet Börja här!
MEDIA
Artikel
av Michael Karnerfors
publicerad 13 jun 2011 kl. 00.31:
För korkade för att förstå att de är korkade
Det kallas "Bättre-än-medel"-syndromet, "Illusion av överlägsenhet" eller "Dunning-Kruger"-effekten: de som är korkade kan inte förstå att de är just det.
Strax under 170 cm lång men med en kroppshydda på 120 kg så smälte McArthur Wheeler inte precis in i mängden. Så när han under en och samma dag rånade två banker utan någon som helst förklädnad, så tog det inte lång tid innan han hittades. Wheeler fördes till polisstationen, där han fick se filmerna från bankens kameror som klart och tydligt visade honom när han begick dessa grova brott.
Wheeler var chockad. "But I wore the juice" sade han. Han hade fått för sig att bara man hade ansiktet fullt av citronsaft så skulle man inte synas på kameror.
Att man kan få dåliga idéer är universellt. Men för det mesta kan en människa skilja en bra tanke från en dålig. Det som verkligen väckte uppmärksamhet Wheelers fall var det faktum att han inte hade fattat(!) att planen med citronsaft var helt idiotisk. Hur kunde detta komma sig?
Med den frågeställningen började David Dunning och Justin Kruger sin studie i psykologi. Studie-deltagarna fick göra olika test som krävde kompetens. Sedan fick gissa hur bra de hade klarat testerna i jämförelse med de andra deltagarna. Slutligen jämfördes det egentliga resultatet med gissningen.
Det intressanta som studien visade på var att de flesta svarade ungefär lika på gissningen om sig själva, även om det har gått riktigt dåligt eller riktigt bra. De som var ibland de 10% sämsta, trodde att de var bättre än minst 60% av de andra deltagarna. De som hade gjort dåligt ifrån sig förstod helt enkelt inte att de var dåliga på uppgiften.
Slutsatsen var att den som är inkompetent saknar det som kallas "metakognition", en egenskap som går ut på att tänka på och analysera sina egna tankar. Dunning och Kruger konstaterar att inkompetenta människor inte bara tar dåliga beslut, men deras inkompetens förhindrar dem dessutom från att inse att beslutet var dåligt.
Den här effekten - som därefter kom att kallas "Dunning-Kruger-effekten - var känd sedan tidigare under namnet "Illusion av överlägsenhet" och mynnar ut i sådana saker som att nästan alla tror att de är bättre bilförare än medelföraren, eller att de tror de har en chans i "Idol" trots att de inte skulle kunna hålla en ren ton om så ens deras liv hängde på det, eller att de tror att de har en chans i en debatt, trots att de i praktiken försvarar en stådnpunkt lika utflippad som att påstå att Jorden är platt.
En intressant sak som noterades av Dunning och Kruger var att de kompetenta deltagarna också felvärderade sig själva, men då i motsatt riktning: de trodde att de gjorde sämre ifrån sig än vad de egentligen gjorde. Dunning och Kruger ställde hypotesen att detta är kanske för att dessa människor antar att alla är lika kompetenta som de själva.
För att testa hypotesen lät Dunning och Kruger de som gjorde sämst och bäst ifrån rätta andra deltagares prov, så att de fick se exakt hur bra/dåliga de andra deltagarna var på uppgifterna. Därefter gavs deltagarna möjlighet att revidera omdömet om sig själva, och på nytt gissa hur bra de hade klarat uppgiftern.
Resultatet blev att de kompetenta - som nu var medvetna om hur dåligt andra hade farit i testerna - nu prickade nästan helt rätt i hur bra de själva var i förhållande till de övriga. Men de som hade gjort dåligt ifrån sig trodde fortfarande att de klarat sig lika bra som tidigare.
Hela studien redovisades i rapporten "Unskilled and Unaware of It: How Difficulties in Recognizing One's Own Incompetence Lead to Inflated Self-Assessments", vilket förtjänade Dunning och Kruger ett Ig Nobel-pris år 2000. Ig Nobelprisen utdelas i tio kategorier för gärningar som "först får folk att skratta och sedan får dem att tänka efter."
Så då ställs den verkligt skrämmande frågan: hur är det för en själv? Är du verkligen så kompetent, som du tror? Eller är du en av de där som är helt fel på det, men är lyckligt ovetande om det? Enligt Dunning-Kruger effekten kommer alla att tro högt om sig själva, så ens egen bedömning är inte någon bra hint om hur kompetent man egentligen är.
Ett sätt att ta reda på det är att utföra någon form av test som bedöms enligt helt objektiva grunder, därför att då är det inte du själv som gör bedömningen. 1-x-2 frågor, Högskoleprovet, ett större diagnostiskt prov.
Ett annat sätt är att kolla med omgivningen. Om du får medhåll ifrån många så är du förmodligen rätt på det. Då kan du vara ganska trygg i din tillvaro. Om du däremot ofta kommer på dig själv med att tänka "Wow... så många idioter det finns i världen som har fel medan jag har rätt och är den enda som vet hur det egentligen ligger till", så är risken rätt stor att det är du själv inte har koll.
En fara med detta är givetvis att du då börjar välja ditt umgänge och till slut bara enbart omger dig med den lilla klick som ger dig medhåll, men som i själva verket är lika illa ute som du. Att omge sig med en liten mängd människor som tänker lika snett som du kommer att få dig att tro att du har rätt, men i själva verket så lurar ni varandra.
Youtube-användaren TheraminTrees har en bra sammanfattande video om studien.
http://www.youtube.com/watch?v=XyOHJa5Vj5Y
Michael Karnerfors,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
Michael Karnerfors, 
