 |
KULTUR & NÖJE
Artikel
av Mikael Vasara
publicerad 3 apr 2009 kl. 13.17:
Ett fosterbarns öde i Skadad av Cathy Glass
"Jag tänkte på det där när jag lyssnade på boken. Jag såg hur en mängd barn över hela världen var i behov att komma till trygga miljöer för att kunna växa och bli de människor de var ämnade att bli."
Skadad
Av: Cathy Glass
Inläst av: Angela Kovacs
Cathy har tagit hand om fosterbarn i stort sett hela sitt vuxna liv, hon började ta emot dem redan innan hon fick sina biologiska barn. Jag pratade men en vän i telefon i veckan och hon berättade att hon blivit godkänd för att vara fosterförälder. "Jag hann inte mer än att få tillståndet, innan de började ringa om barn i olika åldrar som var i behov av fosterhem", sa hon.
Jag tänkte på det där när jag lyssnade på boken. Jag såg hur en mängd barn över hela världen var i behov att komma till trygga miljöer för att kunna växa och bli de människor de var ämnade att bli. Min vän har egna erfarenheter av fosterhem och turer fram och tillbaka inom socialtjänsten. Trots att vi båda kommer från så kallade "dysfunktionella" hem så har vi olika erfarenheter, jag har i terapi kommit fram till att jag nog själv skaffade en stöd familj på eget bevåg.
Nå, vad är detta för typ av bok och varför har den blivit skriven? Cathy har fram till nu tre egna barn och har bland annat haft fosterbarn under 20 års tid. Och det har gått bra, en har blivit läkare och de är väl ett gott betyg. Men den här gången tar hon sig an ett barn, en flicka på åtta år, som haft fem fosterhem på fyra månader. Hon har satt eld på en hund, skär sig själv och gömmer sig bakom en mängd olika personligheter. Att barn har olika personligheter när de leker är inget konstigt, men att leva bakom dem och inte minnas vad den ena personligheten har sagt är oroväckande. Och när flickan bajsar på sig för att få som hon vill, så inser Cathy med att hon kanske tagit sig vatten över huvudet den här gången. Och det blir kaos - denna åttaåring börjar regera hela familjen med sina olika knep och metoder. Till en början så är allt ett stort frågetecken - varför gör hon så här? Sparkar, slår, bajsar på sig. Hon verkar sakna all form av empati och hon kan inte lära sig något i skolan.
Jag vill inte avslöja mer, så läs boken och få en inblick i ett öde som man inte trodde fanns!
|
Birgitta Stiefler