Artikel av Stefan Whilde publicerad 15 dec 2011 kl. 10.38:

En sagolik, gammaldags jul

Ska man frossa i högtiden så är det lika bra att göra det på riktigt.
Einar Nerman
Resan till pepparkakslandet
B. Wahlströms bokförlag
Utgivning: Hösten 2011

Det var 1934. Som Einar Nermans "Resan till pepparkakslandet" släpptes första gången. Det är mer än 75 år sedan. Men gränsen mellan dröm och verklighet är lika skör i dag som den var då.

Pelle och lilla Greta ska baka pepparkakor tillsammans med jungfrun (!) Lisa. Det är dagarna före jul och Lisa varnar barnen för att äta för mycket av degen. Då kan man ju få ont i magen. Men Lisa har så mycket att stå i att hon snart glömmer bort baket och Pelle och Greta kan inte låta bli den där smaskiga degen. De äter och äter och när det är dags att sova måste priset betalas. Men inte med magknip utan med ett fantastiskt pepparkaksäventyr.

Nermans illustrationer vittnar om en annan tid. Kanske till och med om en lugnare och mjukare tid, vad vet jag? Jag har inget emot julsagor med femtio eller hundra år på nacken. Ska man frossa i högtiden så är det lika bra att göra det på riktigt. Och för barnen i dag är den här typen av böcker en lisa, ett välbehövligt avbrott från en vardag överlastad med effekter och mer eller mindre meningslös information.

En pepparkaksbock knackar på dörren och väcker Pelle och Greta. De greppar sina kramdjur och hoppar upp på bockens rygg, sedan bär det av. Till pepparkakslandet! Och där är förstås allt gjort av den där smaskiga degen. Månen, husen, människorna, alla djuren och slottet, ja, till och med självaste kungen.

Nerman bjuder in till den här sagolika festen och som läsare är det hela väldigt stämningsfullt och oskyldigt. Det här är en berättelse att landa i. Inget jäkt och helt utan telefoner, bakgrundssorl och blinkande mojänger.