Svårt det här med att vara förälder. Ständigt dåligt samvete. Är jag för sträng? Är jag för tillåtande? Är jag för lite med dem och leker? Kommer barnen vara arga på mig när de är vuxna för jag inte räckt till?
Man vill att barnen ska minnas sin barndom som en fin period i livet, men vardagslivet är fullt av stress och måsten. Ingen förälder är perfekt och det vet jag, men man vill ändå att barnen ska få det så bra som möjligt med de förutsättningar man som förälder kan ge.
Det finns ingen manual, men jag tror att om man försöker visa mycket empati och enormt mycket kärlek, samt ge barnen en känsla av trygghet, så kan det i alla fall vara en bra grund.
Andrei Kimber,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook