Fredag den 10 februari 2012 Ny användare | Logga in  
Sourze - alla har något att berätta

Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!

SPORT
Artikel av Alexander Brock publicerad 18 okt 2007 kl. 13.39:

EM-festen får vänta

EM festen som alla väntade på igår blev inställd. Sverige klarade bara 1-1 mot ett hårt kämpande Nordirland.
Det talades om storseger. Det talades om hur jävla enkelt det skulle bli. Det talades om Nordirlands stukade självförtroende. Det talades helt enkelt väldigt mycket innan matchen. Nu talas det mest om fiasko. Och jag är benägen att hålla med.

Jag var själv en av dem som talade om storseger, en enkel match och Nordirlands stukade självförtroende. Jag trodde på det svenska landslaget. Jag ville till och med uppföra en staty föreställande Lars Lagerbäck utanför den nya (Swedbank Arena) i Solna. Gubben hade ju lyckats ta oss till vårt femte raka mästerskap. Valthornen var framlagda, joddlarhatten avdammad och koskällorna var stämda. Det som jag tyvärr glömde bort var att matchen mot Nordirland inte var spelad ännu. Jag hade sett matchen i mitt huvud flera gånger under veckan som gått efter matchen mot Lichtenstein. Sverige skulle ligga på för ett tidigt ledningsmål och sen fortsätta spela för att göra ytterligare ett eller två mål och sedan spela av resten av matchen med diverse sidleds- och hemåtpassningar. Efter det skulle vi alla åka in till vår närmaste fontän och bada tills våra tår blev alldeles blå. Nu blev det inte riktigt så.

Sverige började lite halvknackigt och lät Nordirland styra spelet alldeles för mycket. Det tidiga ledningsmålet fick vi i alla fall genom Kim Källströms snygga nickskarv till Olof Mellberg som enkelt satte bolen i nätet på volley. Men efter det började Sverige med något som de inte behärskar till fullo. Nämligen att spela på resultatet. Efter 1-0 målet blev det väldigt mycket passningar mellan mittfällt och backar och mittfält och backar och målvakt och backar och mittfällt. Ja, ni förstår hur det såg ut. Samtidigt började Nordirland att kontrollera matchen mer och mer. När de hade bollen lyckades de komma igenom ett svenskt mittfällt som mest verkade stå och fundera (Tobias Linderoth undantaget) på vilken drink de skulle ta på efterfesten hos Brolin. Gång på gång visade Nordirland, tycker jag, prov på större tålamod, bättre samspel och framför allt större skärpa än hos svenskarna.

Istället för att på sant medelhavsvis spela av matchen blev svenskarna stressade och rädda. Backarna började skicka upp så höga och långa bollar mot Elmander och Zlatan att NASA:s kontrollrum lätt kunde se hur bollarna formligen gled förbi på radarskärmen borta i Texas. Backlinjen spelade inte alls som en svensk backlinje ska göra. Det saknades possitionsspel och tanke bakom passningarna. Olof Mellberg var den enda ljuspunkten i en annars dyster och mörk ursäkt till försvar. Mathias Concha som spelade så bra mot Lichtenstein verkade ha lämnat kvar det spelet bland alptopparna. När sedan Kyle Lafferty vände bort Petter Hansson som vore han ett spelkort och snyggt sköt in 1-1 bakom en chanslös Andreas Isaksson såg det nattsvart ut bland de svenska spelarna och supportrarna. Efter kvitteringsmålet gick luften totalt ur Sverige och Nordirland var närmare 2-1 än vad Sverige var.

Vi hade förväntat oss en fotbollsfest med mål, dribblingar och passion. Passionen uteblev både på plan och på läktaren. De cirka tvåtusen hitresta Nordirländska supportrarna sjöng högre, starkare och mer passionerat än vad de närmare trettiotusen svenska supportrarna mäktade under matchen. Till och med efter Sveriges ledningsmål sjöng den Nordirländska klacken "One nil and you still don't sing". Varpå några svenska supportrar mumlade någonting om andra sidan.och någon viskade någonting ohörbart men som lät som jajamensan. Nej, en bedrövlig insats av det svenska landslaget var det vi fick se på Råsunda. Ett gäng fotbollsspelare som inte klarade av att spela och prestera under press.

Men, det finns alltid en men, det är långt ifrån kört. Sverige har det fortfarande i egna händer. Det räcker med en poäng på två matcher. Matcher mot Lettland och Spanien. Lyckas vi inte skrapa ihop en (1!) poäng på de två matcherna har vi inget i ett EM slutspel att göra, så enkelt är det. Jag låter helt enkelt mitt valthorn, min joddlarhatt och min koskälla ligga fram ett tag till. Jag kommer att behöva dem nästa sommar.



Bookmark and Share

Alexander Brock, Heltidsstuderande förälder...


Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook









SENAST IN

SPORT
Tillväxthormon - inget dopningsmedel?
En finsk elitskidåkare har fastnat i en dopingkontroll. Urinprovet visar att tillväxthormon har intagits.

 Mats Hägglöf

SPORT

flickr/e-MagineArt.com (BY CC 2.0)

Anabola steroider är idrottens verkliga gissel
Anabola steroider lanserades på 1960-talet och tolv olika preparat slogs om den svenska marknaden. Omsättningen blev gigantisk. Idag är samtliga preparat avregistrerade, otjänliga inom sjukvården.

 Mats Hägglöf

SPORT
Ishockey är en farlig sport, som utövas även av barn och ungdomar.
Foto: flickr/Leo-Avalon (BY CC 2.0)

Ishockey är farligare än boxning
"Ishockeyn torde ha samma möjligheter att införa individkontroll som boxningen. Matchläkare finns på plats under matcherna och i startböcker för alla spelare skulle läkarna kunna anteckna medicinska skador som förbundsledningen får ta ställning till."

 Sten O. Andersson

SPORT
Nothin' butt Rugby
Jag kommer hem från ett möte med en ny ungdomsverksamhet. Bestämmer mig för att fylla i användarprofilen på min Sourze-sida. Så får jag en ingivelse och skriver "Rugby" i sökrutan.

SPORT
Zluta Zlatan, Zluta!
Det har blivit allt svårare för Zlatan att skjuta mål. Han borde lägga av nu och i stället börja skjuta vildsvin.

 Bo Högberg
 Lennart Karlsson

SPORT
Visst kan män visa känslor - i sportens värld
"Om man vill trösta en gråtande man eller festa med glada sjungande karlar - gå på en idrottstävling eller sitt tillsammans i tv-soffan under hockey-VM."

SPORT

Foto: flickr/fotostoffe (BY CC 2.0)

Sport handlar om lust - inte om kön
"Jag sprang mot många killar och försökte alltid slå dem. Gjorde också ofta det. Alla killar var inte speciellt snabba eller duktiga på att springa fort. De var inte alls intresserade av att vinna lika mycket som jag var."

 Jan-erick Hursti
 Elin Johnsson

flera



OM DENNA ARTIKEL:
Om skribenten
Alexander Brock

Publicerad:
18 okt 2007 kl. 13.39

Skriv ut artikel


968 Läsare:


Dela:
Bookmark and Share
Betyg: 4,2 / 5 röster

BETYGSÄTT ARTIKEL:
Toppbetyg!
Riktigt bra
Lagom bra
Ganska kass
Riktigt dålig
FLER ARTIKLAR OM SAMMA ÄMNE:
Zluta Zlatan, Zluta!
Lennart Karlsson

Jag, den otrogne fotbollsälskaren
Sten O. Andersson

Damlandslaget har ingen Zlatan
Hampus Engqvist

Fotboll utan publik?
Sten O. Andersson

Italienska Sampdoria vill köpa Canales
Sandra Chukair

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:
Stureplan:Brats, sprithoror och köpta journalister
Fadde Darwich

Svenska bilbranschen ej trovärdig i miljöbudskap
Maria Wetterstrand

Svårt med relationsbygget i oppositionen
Per Schlingmann

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:
Tillväxthormon - inget dopningsmedel?
Mats Hägglöf

Anabola steroider är idrottens verkliga gissel
Mats Hägglöf

Ishockey är farligare än boxning
Sten O. Andersson

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:
Champions League: Chelsea vidare
Alexander Brock

Inför Champions League
Alexander Brock

Manchester United bäst i Europa
Alexander Brock






Avancerad sök...
Jobbsök

Sök enkelt bland tiotusentals
jobbannonser hos Workey:


VAD

titel, nyckelord el. företag

VAR