MEDIA
Artikel av David Böhlmark publicerad 17 jul 2008 kl. 09.32:

Dialektik eller retorik?

Vad bör styra? Det sanna eller det väl uttryckta? En teoretiskt tung artikel som behandlar den eviga frågan om retorikens makt och dialektikens försvinnande.

Reinfelt och Kungen har gjort det - skriv själv i Sourze! - se fler som gjort det

Alla nöjesläsare som inte uppskattar ord som dialektik, Platon, Hegel, stringens, universallitet eller evighet bör genast dra öronen åt sig och avlägsna sig från den här tegelstenen till artikel. En besserwisser till filosofi, juridik och retorikstudent har bestämt sig för att ta ut svängarna.

En fråga som jag alltid har ansett vara otroligt viktig börjar på nytt återfå sin aktualitet i och med medias konstanta urvattning vad gäller egentlig kritik av den varande ordningen och bristen på nya perspektiv inom den allmänna debatten. I den här artikeln vill jag försöka återföra de stora filosofernas uppfattningar om retorik och dialektik. Vad som menas med retorik är förmodligen allmänt känt. Förmågan att vad de än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga. Hur många som har en god uppfattning av begreppet dialektik innebär är mig dock något osäkert. Begreppet är också omdebatterat och det används säkerligen på de mest skilda sätt. Den form av dialektik som jag här kommer att tala om är den dialektik som började utvecklas hos Platon och Aristoteles för att finna sin fulländning hos Hegel. För att vara kortfattad kan dialektiken kallas det logiska och förutsättningslösa tänkandet varigenom tänkandet renas för att uppnå sin obefläckade skönhet och sin eviga klarhet.

Den här artikeln är ett tydligt exempel på varför dialektiken inte har en chans i dagens medialandskap. Vem anser sig ha tid att ta till sig en utläggning om begrepp som dialektik? Vem tror ens att det går att närma sig en tankemässig renhet? Vem anser att det egna tänkandet är så betydelsefullt att hon tar sig tid att rena det?

Ett offentligt rum som fylls av fragmentariska och totalt lösryckta åsikter och uppfattningar skapar inte en vilja hos allmänheten att försöka förstå grunden för åsikterna och uppfattningarna. Alla uttalanden bygger på outtalade förutsättningar om inte dessa logiska premisser uttalas vilket är nästintill omöjligt i dagens debatt och som snarare stjälper än hjälper den egna argumentationens slagkraft. Om premisserna redovisas ges mottagaren en möjlighet att djupanalysera premissernas giltighet. Det leder i sin tur att det inte går att dölja de egentliga anledningarna till åsikter och uppfattningar. Om Sverigedemokraterna skulle tvingas redogöra sina uppfattningar på djupet så skulle de bli tvingade att erkänna att de är rädda för invandrare och därför försöker bekämpa invandring. Om moderaterna skulle behöva försvara sin politik så skulle de få lov att falla tillbaka på att de har en människosyn som säger att människor inte kan ta vara på sin egen frihet och att de måste piskas för att falla in i leden. Socialdemokraterna och vänsterpartiet skulle tvingas erkänna att de inte tror på människans frihet alls utan att de anser att de måste styra alla genom staten eftersom ingen kan ta vara på sig själv. En verklig frihet är således inte alls förespråkad av något av partierna. Samhället är snarare byggt på kontroll eftersom den styrande klassen föraktar och är rädd för den gråa massans anspråk på frihet och verkligt medbestämmande.

Hegel anser att alla stater är av nödvändighet människofientliga eftersom människan görs om till ett kugghjul i ett stort samhällsmaskineri och förlorar sin värdighet och sin frihet som suverän individ i kontakt med sin inre evighet. En statsbildning ligger heller inte i folkets intresse om inte stora yttre hot motiverar en förlust av självbestämmande till förmån för en styrande elit. Som det är nu målas stora yttre hot upp som skapas av en styrande elit för att motivera ett allt mer långtgående begränsande av den individuella friheten. Terroristdebatten i allmänhet och FRA-lagen i synnerhet är tecken på denna rörelse i tiden. Hade vi haft en dialektisk debatt som utgår ifrån de verkliga premisserna för åsikterna och handlingarna och inte de retoriskt uppbyggda kulisser som skapas i den offentliga debatten så skulle vi ha en helt annan verklighetsbeskrivning. Men det ligger självklart inte i någons intresse. Folket har vant sig vid att inte behöva bry sig om styret och de styrande har vant sig vid att inte behöva bry sig om folket. Alla trivs så. Det är bekvämt och det känns tryggt. Lite apati och Prozac så blir det hållbart också. Om vi inte försöker skåda bortom kulisserna vill säga.

David Böhlmark, Tror på förnuftet bortom allt förnuft

Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook

SENAST IN

MEDIA

Foto: flickr/junkDzine (BY CC 2.0)

Tystnadens tyranni
"Det är förstås okej att tycka att folk har tokiga åsikter och anse att de är snurriga, men det är inte okej att stämpla dem som dårar och rasister och tysta dem för att de uttrycker obekväma åsikter."

Michael Delavante

MEDIA

Blandaren - på nätet sedan 1863
Man har genom åren retat såväl etablissemang som prästerskap och årets utgåva månar om traditionerna. En drift med alla i vårt samhälle står som spön i backen.

Lennart Lundwall

MEDIA

flickr/bradley j (BY CC 2.0)

Vitaminbrist på riktigt?
Vintermånaderna innebär ett kraftigt uppsving för försäljningen av mineraler och vitaminer. Det rör sig om flera miljarder.

Mats Hägglöf

MEDIA

flickr/umjanedan (BY CC 2.0)

Carema - ett av många företag som lever gott på att regeringen bortser från vettiga krav
Riskkapitalfinansierad privat tidigare offentlig verksamhet är inget annat än storföretag som pumpar in miljarder för att sedan låta vinsterna rinna ut ur landet.

Mikael Vasara

MEDIA

Högre skatt på lyxvaror - en tänkbar lösning?
flickr/mick/Lumix (BY CC 2.0)

Automation och frihandel orsaker till krisen
"Pengar är arbete och arbete är pengar. Kom ihåg den enkla ekvationen."

Thore Hult

MEDIA

flickr/NS Newsflash (BY CC 2.0)

Den professionella journalistikens förfall
... och förhoppningsvis snara undergång.

Gunnar Sjöström

MEDIA

Foto: flickr/Katarina Jardenberg (BY CC 2.0)

Björn Ranelid i Melodifestivalen 2012
"Vad är meningen med tävlingen? Är det inte att få fram bra musik?"

Mikael Vasara

flera

OM DENNA ARTIKEL:

Om skribenten
David Böhlmark

Publicerad:
17 jul 2008 kl. 09.32

Skriv ut artikel

2092 Läsare:

Dela:

Betyg: 3,9 / 15 röster

FLER ARTIKLAR OM SAMMA ÄMNE:

Jakten på en funktionell mobil
Anitha Östlund

Sourzes metadebatter
Leif-Arne Undvall

Sourze: tokstollarnas parad
Michael Karnerfors

Content is dead, long live distribution!
Mikael Flovén

Prime time kill
David Rehaag

DE SOM HAR LÄST DENNA ARTIKEL HAR OCKSÅ LÄST:

Vad ska grannarna tycka?
Carina Bång

Hells Angeln startade rockband i fängelset
Jack Edstrand

Är du riktigt säker på vad du vet?
Michael Delavante

FLER ARTIKLAR I SAMMA KATEGORI:

Tystnadens tyranni
Michael Delavante

Blandaren - på nätet sedan 1863
Lennart Lundwall

Vitaminbrist på riktigt?
Mats Hägglöf

FLER ARTIKLAR AV SAMMA FÖRFATTARE:

På internet vill vi inte lyssna - vi vill tala
David Böhlmark

Under ytan
David Böhlmark

Vet vi egentligen någonting om Gud?
David Böhlmark

Avancerad sök...

Förstasida Skriv på Sourze Om Sourze > Dagens kommentarer Sourze forum ny Politik & Samhälle Näringsliv Sport Media Kropp & Själ Sex & Kärlek Skönhet & Mode Kultur & Nöje Mat & Dryck Resor Litteratur & Poesi Illustratörer

Vår idé Så här funkar det Publicistiska regler Frågor och svar Kontakta Sourze Användarvillkor Wap

	Fredag den 10 februari 2012	Ny användare \| Logga in