Skriv idag om: Sverige och korruption | Löfvéns riksdagsutanförskap | Kärnkraftssäkerheten i Sverige Börja här!
POLITIK & SAMHÄLLE
Artikel
av Lennart Karlsson
publicerad 6 nov 2009 kl. 06.00:
Det är synd om kronofogden
Kronofogden här i landet har aldrig varit populär. Man vill inte gärna släppa honom innanför dörren. Men med en lössläppt ekonomi så är det lätt hänt att man får påhälsning.
Jag undrar om det är så himla roligt att jobba hos Kronofogdemyndigheten. De 2300 anställda har antagligen fullt upp just nu när allt fler sabbar sin ekonomi. De flesta sabbarna har sig själva att skylla, dvs de har varit för överoptimistiska och köpt en massa skit. Jag såg ett reportage i TV om ett fall där man skulle sälja en fastighet. Så lustigt kan det inte vara att möta folk som hamnat i trångmål, pga skilsmässa, missbruksproblem, arbetslöshet eller annat elände. Och det finns otroligt många som fått påhälsning av kronofogden, dock icke jag.
När jag såg reportaget i TV kom jag att tänka på min anfader Marcus, min morfars farfars morfars farfars morfar. Han hade det delikata uppdraget att vara indrivare av Älvsborgs lösen. Enligt fredstraktatet i Knäred 1613 skulle Sverige betala 1 miljoner riksdaler, som skulle betalas under åren 1616-1619. Och det lär ha motsvarat värdet av landets skörd under fyra år. Det kan inte ha varit lätt att vara indrivare på den tiden när det var naturahushållning och tiderna var dåliga. Det tog tydligen hårt på nerverna på Marcus som blev helt under isen. Så den 14 maj 1615 tog han fram sin pistol och laddade den med krut och sköt sig själv i pannan. Det blev förstås ett himla rabalder när en myndighetsperson tog livet av sig. Biskopen blev också inblandad. Det hjälpte inte att Marcus´ hustru var prästdotter. Marcus blev begravd utanför kyrkogården, där man grävde ner självdöda hästar och kor. Förmodligen en traumatisk upplevelse för familjen. Men det var förstås en himla tur att Marcus hade en dotter, som kunde föra släkten vidare. Annars hade jag inte kunnat sitta här och beklaga hans öde.
Jag tror det gick dåligt för svenska staten att driva in Älvsborgs lösen. I stället fick vända sig till holländarna och låna pengar. Som betalning exporterade man koppar. Det var bra för de svensk-holländska handelsförbindelserna och kopparbrytningen i Falun stimulerades. Indrivningen i Sverige var alltså dödfödd och Marcus borde ha besparats från det uppdraget.
Jag kan inte tänka mig att ta jobb som indrivare. Visserligen har regeringen Reinfeldt närapå infört arbetsplikt här i landet. Men om jag blir tvingad att åka runt som torped åt staten så föredrar jag nog att ta fram pistolen och kruta på.
Lennart Karlsson,
Vad tycker du om detta? kommentera detta via Facebook
"Vapen som exporteras används ofta i inbördeskrig som orsakar fattigdom och flyktingströmmar." Foto: flickr/DFID - UK Department for International Development (BY CC 2.0)
